Tävling igår då, Snorkan fick åka med och gå en lättare hoppning. 90 och 1 meter på Haningebygden.   

Egentligen är det inte helt optimalt att åka med henne på så här små tävlingar då själva atmosfären blir lite för mycket för henne. 

Lite orutinerade funktionärer på framhoppningen och sedan till det lite orutinerade ryttare. Helt förståeligt såklart! Alla måste vi börja någonstans. Men för henne blir det lite för flamsigt. 

Hon kändes väldigt fin till 90 klassen och gick in och gjorde ett bra jobb. Hon blev lite spänd på hinder nr 2 som var ett enfärgat plank. Spänningen satt kvar lite och hon blev lite för stark till hinder 3 och jag la henne då ett uns nära. Onödig miss av mig så då fick hon med sig den bommen. 

I övrigt känns hon lugn och fin med gott förtroende. 

  
Till en meter så blev det lite stökigare på framhoppningen och då passar henne inte alls faktiskt. Hon blir alldeles för känslig! 

Inne på banan tycker jag ändå att hon börjar bra och gör ett fint jobb. Kan rida distanserna bra, lite het i kombinationen men egentligen inget att lägga notis om. 

Får sen lite för mycket häst i handen och blir lite för avspänd själv och då fick vi lite problem på hinder nr 5 men vi rättade till det och fortsatte sedan felfritt. 

Nöjd i övrigt med rundan. Jävligt missnöjd med hinder 5. Behöver inte analysera det mer än så. Hon kommer få gå lite lättare tävlingar just för att vi ska komma ihop oss igen. 

Att koppla bort min rövgas är ju det svåraste jag har gjort och också något som har varit nödvändigt för min utveckling. Nu ska bara både jag och hästarna vänja sig vid det!