Resultatmässig katastrof igår. Alla som stalkar mig har ju redan sett. 

Rätt dålig dag på jobbet, framförallt av mig. Båda brudarna var väldigt laddade, började med att Liten gjorde extranummer på vet check och typ skrämde livet ut veterinären och sen var ribban satt lite. 

Ibland blir jag även mindfuckad och så var det igår. Efter att ha gjort en jätte bra värmning på Liten så låter jag henne sista språnget ta bommarna med huvudet! Begåvat av mig på en häst som typ kan hoppa hur bra som helst…. 

Hon gav jätte fin känsla inne på banan, ett tråkigt ner på 2:a. Rullade av den med bak. Kändes onödigt. Liten valde sen att gå in i kombinationen med någon form av skruv, trav, bock och obalans. Trots att hon besitter mycket kapacitet så räckte den inte där och hon rev faktiskt både a och b. Kan dock tycka att hon får ta på sig den när hon inte riktigt kan hålla koncentrationen. Jag har rätt svårt att påverka hennes brallningar. Sen red jag som ett arsel till sista. Jävligt onödigt och 16 katastrofala fel. Man tackar. Åk hem. Träna mer. 

  
Snorkan var även hon på hugget och sådär galet het som bara hon kan vara. 

Jag blir hängande i munnen på henne. Hon lägger språngkurvan för långt bak. Vi rev ut oss. Inte svårare än så. 

Så jävla svårt bara när hon blir sådär förbannat het. Och det är ju precis det jag jobbar på hos Pelle att inte fastna i handen men när man är inne på en hoppbana och har typ 4,5,6 språng på sig samtidigt som hon springer som en döende svan så är det inte helt lätt. Igår fick jag se mig besegrad. 

Som sagt bara åka hem, bryta ihop, bita ihop, träna på det som blev jävligt tydligt igår och sen komma igen. 

Och jobba på det mentala! Låt inte folk mindfucka dig! Där är jag verkligen klen ibland. Som Arnold hade sagt – vet du om problemet så har du lösningen.