Dagarna springer kan man känna och ibland känns tiden obefintlig! 

Men jag och hästarna tuggar på! Bullen har hunnit med två snabbjobb och frågar ni honom så är nog döden nära! Han har även fått hoppa smalhinder och det gjorde han typ bättre än bäst! Han har blivit så himla jämn i sitt avstamp äntligen efter denna väldigt långa rehab vilket verkligen känns! Skulle försöka filma men såklart filmade jag bara himmelen! Bra film! 

Så bjuder på en hoppbild som togs för någon vecka sen. 

Snorkan känns kalas, antingen har jag fått sämre magmuskler eller så rör hon sig faktiskt bättre! Allt är möjligt. Hon har både fått trimma lite, hoppa smalhinder och igår red vi ut och galopperade på ängen. Så mysigt! 

Elmer är pigg och glad och jag unnade mig en nära-döden-upplevelse när jag glatt red ut barbacka och galopperade på ängen i kvällssolen. Hur jag tänkte? Fråga mig inte! Men mysigt hade vi och träningsvärk har jag efter att krampaktigt hålla mig kvar… 

Liten var en stjärna när vi hoppade smalhinder och gör allt så himla lätt! 

Tyvärr har hon slagit på sig lite i hagen så hon har nu fått ha några lugnare dagar. Varför ska jag ha så vilda hästar? 

Hästarna har även hunnit med nakenfispremiär och fått sola lite så med lite tur kan de få gå nakna på dagen nu och ha back on track på natten. 

Och så äter vi lite gräs och myser ❤️ så ni hör ju vi kämpar på och det går inte jätte mycket nöd på oss!