Det finns guldkorn bland skit och pannkaka också

En hel del som inte gick enligt plan den här helgen men också en hel del bra erfarenheter med hem! 

Gullbert fick inleda tävlingarna på Strömsholm för min del, han inledde med en helt okej dressyr. Han saknar ju fortfarande både styrka och smidighet för att vara i toppform vilket jag vet så det kan jag inte belasta honom för! Däremot när han sedan bestämde sig för att följa upp sin inte riktigt i toppform med blandade små indianhopp så blev det ju inte direkt stående ovationer i domarbåsen… Så jag tror att vi helt enkelt satte personsämsta i resultatväg. 


Liten var nästa på tur och efter en rejäl miss mellan alla inblandade och en flyttad starttid till 40 minuter tidigare för att skapa lite mer plats till övriga hästar så var det helt plötsligt inte Liten som var flyttad utan Elmer. Så när jag står redo och ska gå in på Litens bana så ropas jag in på andra banan på Elmiro. 

Blev ju lite att fixa med det men det gick sedan att lösa dock fick ju Liten i och med detta en alldeles för lång framridning och ett lite matt intryck så klart i värmen så strax under 62% blev det. 


Hon fortsatte sedan med en något stökig hoppning och strul med korsgalopp och dylikt så en bom ner för henne vilket jag är oerhört besviken på! 

Näst på tur var Elmer som förutom lite oroliga halter och ett avbrott gjorde en riktigt bra dressyr i mina ögon! Var väldigt nöjd med honom och hade en bra feeling. Den feelingen delades dock inte alls av domaren så jag fortsatte att fiska efter mina bottennapp… 


Han blev en aningens istadig i hoppningen och jag fick rida med lite för mycket tryck så 15 straff drog vi på oss ytterligare vilket såklart kändes ännu mer värdelöst. 


Sist ut i dressyren var Snorkan och efter lite dålig uppladdning med en tappsko i veckan så var hon ungefär som 14 humlor i en plastpåse. Det var typ det absolut värsta jag har varit med om och känslan av att bara vilja räcka upp handen och utgå har aldrig varit så nära… 

Hon är ju alltid sjukt laddad, nu var hon hemsk! 


Fortsätter hoppningen i lite samma stil, het och stark som satan… En bom ner för henne. 


Lördagen avslutades med Gullberts hoppning och nu hämtade han verkligen upp morgonen dressyr! 

Han kändes verkligen super fräsch på framhoppningen och den känslan höll i sig även inne på banan. Jag tycker att jag kunde rida väldigt fokuserat och lugnt där inne och Bullen ville verkligen vara felfri! 

Låg mellan röven och skogen på distansen mellan tre och fyra, gick av alldeles för stort och kan fick kräkas ganska mycket. Direkt efter det skulle jag vända upp på trippeln och man kände att han inte var sjukt sugen på att kräkas igen och landade då lite kort på banbommen. Så två ner men väldigt fin känsla! Verkligen nöjd med den rundan! 


Söndag och terrängdag. Jag tog beslutet att stryka både Snorkan och Elmer faktiskt. Mest för det dåliga resultatet dagen innan, i Elmers fall så kändes det bara jävligt onödigt att slita på en häst som är 21 år gammal när man ligger mer eller mindre sist. 

I Snorkans fall så var hon lite varm i hoven fortfarande, hon får absolut inte dra av sig den skon och när hon varit så bild och okommunicerbar dagen innan och låg typ 7 från slutet så fick hon helt enkelt stanna hemma. Hennes hov är ju extremt känslig och det var den som kostade oss slutet på förra säsongen så att börja säsongen med den kändes inte direkt som ett alternativ. 

Så Bullen var första häst ut i terrängen på söndagen och han gav en något ringrostig känsla och hoppade en aningens för stort mer eller mindre hela vägen runt men han ger samtidigt en så sjukt härlig och trygg känsla! Älskar att rida terräng på honom! 

Så trots att han inte har hoppat terräng, med undantag för en gång på lite små hinder här för någon vecka sen, sen nordiska i höstas, alltså nästan 9 månader sen så går han ut i en internationell 2* och gör det med en känsla av lätthet! 

Det blev en lite ringrostig miss på den svåra linjen på hinder 8 där jag fick lite för stort språng på A, lite för lite tryck med mig från B och tyvärr då en utbrytning på C. Miss av både mig och Bullen skulle jag nog säga. Men jag la bara en volt och då var det såklart inga konstigheter! 


Han fortsatte sen men väldigt fin känsla hela vägen till sista komplexet. Vattnet. 

Jag har ju bara ramlat av Bullen två gånger i hela hans liv, en gång när han var tre och en gång för två år sen just här på nästintill samma hinder här på Strömsholm. 

De snedställda häckarna innan vattnet. 

Om det sitter i mitt huvud eller hans är lite oklart. Troligtvis mitt! Så här tog tyvärr vår resa slut. Bullen kastade in handduken, vilket han aldrig gör och jag tittade nog mer i graven än på fortsättningen på linjen så vi kom helt enkelt inte över. 

Det är ju sjukt jävla tråkigt att ha 4 hinder kvar till mål och inte få rida genom mållinjen så klart! 


Men jag tar ändå med mig sjukt fina språng, bra erfarenheter och förutom 8 så löste han alla andra kombinationer hur bra som helst! 

Jag känner mig sjukt taggad ändå i år och det känns verkligen som att vi har i 2* att göra. 

Dock blir det till att plocka fram spaden och bygga ett nytt hinder på Nilslund för att komma över diverse hjärnspöken! Oavsett om det är hos hästen eller mest troligt ryttaren! 

Sist ut för min del under Strömsholms tävlingar i år var Liten. Den här hästen alltså vilken känsla hon ger! Helt magisk! Vilken galopp och vilken inställning till hinder! 

Hon var lite spänd de 3 första hinderna men sedan släppte det och hon kändes väldigt bra och ridbar vägen runt! 



Vi fick med oss ett stopp på vattnet även denna gång och nu var det ännu lite svårare med stock in sedan 3 galoppsprång till en hängande stock med vatten under ner i vattnet. Sjukt konstigt sa Liten men efter att vi hade gått ner och travat i vattnet två varv så kom vi ut i vattnet! 


Vi fick sedan ett lite spänt språng på trakhernen efteråt och lite vingel upp på banken. Men hon avslutade med ett väldigt säkert uthopp från banken till ett smalhinder och sedan plätt lätt över de tre sista hinderna. 



Är otroligt nöjd med henne och det här var en så himla nyttig tävling för henne! 

Tror så himla mycket på denne fina häst och om två veckor är det dags igen för en 100-klass på runsten. 

Så trots tråkiga resultat även denna helg så känns det som att jag kommer hem med hästar som är bättre än när jag åkte hemifrån och det är något som är väldigt viktigt! 

Banorna var super fina i år och klara i tid och vädret var fantastiskt! Stort tack för i år Strömsholm! Vi ses nästa år igen! 


Och sedan tusen tack till Veronica som ställde upp som chaufför och groom på lördagen.

Och sedan största tacket till Otillia som har fått debutera som hästskötare internationellt! 

Hon har gjort allt och det med bravur! Knoppat, ryktat, broddad, servat, handlat, kylt, betat, matat, sett till att hästarna har kommit i tid, filmat, hejat och allt där till! 

Tusen tusen tack bästa du utan dig hade det aldrig gått i helgen! 

Annonser

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Det här inlägget postades i Elmiro, Lillbullen, Locomotion, Pizzabun. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s