Tillbaka i storstan och där med även ett wi-fi! Så nu har jag laddat upp filmen från Falsterbo. 

Det som är bra är ju att man ser sjukt tydligt just det som jag känner när han blir lite spänd och han fumlar med galoppen och blir lite opåverkbar. Ett jätte problem om ni frågar mig men som nästan aldrig syns men nu får ni ”äntligen” uppleva lite av min känsla. 

På fyran slår hans markskygghet igenom och ja nu med facit i hand tycker jag nog att jag red lite dåligt där. Lätt att vara eftetklok som sagt! Jag vet ju hur mycket tryck jag måste ha på gravar och eftersom den här lådan enbart var brun borde jag kunnat räkna ut typ samma känsla men men. Man blir rikare på sina lärdomar! 

Jag red ju som sagt sedan halva terrängen utan stigbygel då jag tappade min vänstra, alltså det benet jag har väldigt dålig känsel i så jag lyckades helt enkelt inte fånga den och kunde därmed inte heller rida lika fort. 

Gjorde även ett klipp på enbart slutet vilket jag är så nöjd med! Han kändes verkligen som en kung och att han älskade atmosfären! Det är helt klart en känsla jag tar med mig resten av säsongen! 

Så för er som inte orkar kolla på den långa versionen och även dem väldigt nakna och avslöjande så kommer här den korta och jävligt bra versionen 😉 

Det som är bra med den långa är ju dock att alla kanske får en förståelse om hur rädd Bullen kan bli och hur mycket samspel och tillit vi har till varandra för i slutänden vet jag att han går genom eld för mig! 

Lite tråkigt kan man tycka att speakern tjatar om stoppet när man hade mailat in massa info om sig själva med tanke på nostalgi inlägget innan så fanns det ju lite annat att prata om också…