Då är det gjort! Liten har blivit vuxen på riktigt och genomfört sin första 1*-klass! Och som hon gjorde det! 

Dressyren har fortfarande kvar att önska, vi blev lite rädda för en hund, kan inte alls rygga och vill ibland springa lite fortare än sig bör i traven. Men jag tycker ändå att hon nu börjar sköta sig riktigt bra. Hon bockar inte och far längre utan börjar faktiskt kunna vara på jobbet i hela 6 min utan att spela Allan! 

Vi belönades med 63,2% vilket känns helt klart rimligt! 

Hon levererade sedan en stensäker nolla i hoppningen och hon är ju bara så fantastisk att hoppa min lilla häst! 

Tycker att jag hade mycket bättre rytm själv och inte hamnade i undertempo som jag tycker att jag gjort lite grann i tidigare starter i år. 

Så nöjd med så väl mig som min fina häst! ❤️

Detta lade henne på lördagen på en 7:e plats inför söndagens terräng som helt klart bjöd på dom absolut svåraste utmaningar hon någonsin ställts inför! 

Var rätt nervös för inledning av banan som innehåller den berömda ”gravsträckan” som börjar på hinder nr 4. Och man kan säga att det är en gravsträcka i dubbelbemärkelse. 

För kommer du inte över hinder nr 4 på första försöket så kan du nästintill ge upp där och skritta hem. 

Den inleds med ditch and Wall som är en relativt stor häck med en vattenfylld grav framför, därefter kommer en rätt stor oxer över ett öppet dike och gravstäckan avslutas sen med just ett öppet dike. 

Och med en häst då som är väldigt uppmärksammad på gravar och även rätt tittig så kände jag att det här verkligen blir hennes mandomsprov. 

Inledde fint och tvärsäkert på hinder 1, 2, 3ab och sen var det bara att sätta tryck i galoppen och få henne att fokusera på häcken. 

Dock är Liten extremt känslig för om jag blir klämmande på henne. Det är verkligen dödsstöten. Så jag red helt enkelt med för mycket ben och hon tjutande ihop och sa tack men nej tack! Hur fan tror du kan ska kunna hoppa om jag inte kan andas?? 

Hann tänka att nu är det kört men tog extremt god tid på mig vid stoppet, gick fram så att hon fick titta riktigt ordentligt på graven, gick sedan runt och visade henne landningen och baksidan av häcken. Tog ny sats, släppte benen och gav henne en uppmuntrande motivations dutt med pinnen i stället vilket är mycket mer hennes melodin så till min extremt stora förvåning och om än något spänt så hoppade hon på andra försöket! 

Därefter följde en felfri runda med så mycket bra erfarenheter och hon var helt fantastisk på smalhinderna och jag är bara så oerhört lyrisk! 

Såklart jätte trist med stoppet då vi annars hade fått med oss en placering hem men utbildningsmässigt var nog det här det absolut bästa som kunde hända! 

Vi stötte på ett konstaterat problem för oss och hon löser uppgiften på ett föredömligt sätt! 

Vi kan säga som så att 9 st dom kom dit men kom inte längre. Det är verkligen ett hinder som bara har ett försök på sig. Så Liten är undantaget som bekräftar regeln och för mig och nog många andra så är hon den hästen som stod för helgens bedrift! 

Otroligt nöjd och känner mig riktigt taggad inför Strömsholm!