Skulle ljuga om jag sa att motivationen är på topp, hästarna vilade enligt plan i helgen och vad gjorde de kan man lite känna så mycket som det regnade. Sedan passade jag på att börja veckan med ett bilhaveri… Skönt! Som tur var hade Roffe inte hunnit till jobbet så han var snäll och fodrade alla och jag satte mig på tåg och buss mot Farmen.

Så gårdagens morgon blev ju inte alls enligt plan och hästarna kom bara snabbt ut i hagen innan jag vände med buss och tåg mot jobbet igen. Så kvällen som skulle spenderas med ridning spenderades med att göra stall helt enkelt istället. Men med tanke på att det mer eller mindre känns som att man bedriver sjöhästuppfödning just nu än något annat i allt detta ihållande regn så gjorde det kanske inget…

Detta har ju dessutom medfört det jag var rädd för, Bullen har tappat sina sulor av allt vatten…. Så igår kväll när han kom in var dom av… Tack och lov ska vi ju till Kalle på fredag så jag hoppas innerligt att sulorna ska må bra nu dessa 4 dagar. Det är ju iallafall jävligt mjukt i marken kan man ju säga…

Är lite rädd för att rida på honom nu så att han inte får för mycket vikt på sina ben, ja jag vet jag väger kanske inte as mycket men om man kan undvika det så gör jag gärna det för hans skull! Så imorse blev det longering istället och faktiskt första galoppen!

Härligt att han såg bra ut utan sulor och skönt för honom att få frusta ur, nyper mig lite i armen över att han snart har nya skor igen och fått koll nummer två av Fleming! Nervös som tusan såklart men längtar som bara den till fredag och helgen och få rida honom igen!

Längtar också efter den fina hösten… Var är den? Hösten kan ju verkligen vara magisk men just nu är det ju bara grå och sjöblöt… Och ganska lerig för att inte glömma det…

Det är såhär jag vill att hösten ska vara ❤