Hästarna levererade verkligen på årets sista tävling även om den kunde varit lite lite bättre! Men med två priser hem och fina rundor så kan man absolut inte vara besviken bara sugen på att tävla ännu mer! Och självklart bli ännu bättre!

Liten var först ut, hon bjöd på en fin dressyr, kanske något slätstruken men då den brukar kunna innehålla både blandade småhopp och en takt likt en Singer symaskin så är jag riktigt nöjd med henne. Tyvärr någon onödig miss i en skänkelvikning och så som vi brukar ha högre poäng på men 66,19% känns ändå som en bra nivå att utgå ifrån.

Hon följde sedan upp sin dressyr med en säker felfri runda i hoppningen, skönt att jag börjar hitta ridningen i hoppningen igen efter vår lilla lydnadsdipp i somras.

Hon var något försiktig på framhoppningen då underlaget var rätt dåligt redan då trots att jag red så tidigt i klassen men som tur var var det mycket bättre inne på banan och hon tog för sig fint och hoppade avspänt. Hon blev ju lite spak när hon halkade på Strömsholm så jag är extra försiktig just nu för att hon inte ska uppleva obehag.

Lördagen ägnades ju åt dressyr och hoppning så sedan var det Elmers tur att äntra banan, och han blev tyvärr irriterad på något av okänd anledning och slog mot min skänkel en gång och efter det kändes han inte riktigt som vanligt och jag var ganska besviken på min ritt då jag inte riktigt vågade komma till ridning och jag fick en känsla av en onödig slätstrukenhet.

Han har ju varit så fantastiskt fin nu i år så det är klart att man både har höga krav och höga förväntningar på sina ritter. Domaren gillade dock det hon såg och han fick väldigt fina poäng trots att jag inte var helt nöjd med min egen prestation. 70% och en andraplats efter dressyren endast slagen med 0,25%

Nu till helgens absolut dyraste misstag! Elmer gjorde en ganska fin hoppning men mellan hinder nr 4 och 5 åkte jag bara häst i lättsits utan att göra ett enda dugg och med en tittig grind i hinder nr 5 fick jag ett alldeles för dåligt språng och en väldigt onödig bom ner … Helt klart ett väldigt dyrt misstag och som senare skulle visa sig kosta mig segern. Vissa nederlag är surare än andra helt klart! Och visst den är helt sjukt lågt men det betyder inte att jag kan lägga hästarna i helt sjukt dåliga distanser fram till hindren.

Så efter lördagen låg båda hästarna på placering vilket kändes väldigt härligt inför söndagens terräng som även den började med Liten. Hon bjöd verkligen på en väldigt fin terrängrunda med stor säkerhet, en väldigt lätt känsla och dessutom inom tiden, som ganska många andra hade svårt med.

Så hon avslutade sitt fälttävlansår med att landa på sina dressyrstraff vilket var 50,7 och med det klättrade vi i resultatlistan och slutade på en fin 4:e placering som jag är väldigt nöjd över! Ser så mycket fram emot vinterträningen och hennes år som 7 åring. Även om hon i år blev lite spändare än planerat och båda de två stora målen med Breeders och UVM inte gick vägen så är det fortfarande i planen såklart att debutera 2* som 7 åring och sikta mot ännu ett UVM och precis som i år kommer himmelen inte att ramla ner om vi inte når dit men man måste sikta mot stjärnorna för att iallafall nå till månen!

Nu kanske till helgens mest spännande upplevelse … Terrängstart på Elmiro. Man kan säga som så att mina 1,2 tidsfel enbart var en lyckoträff och vi ska vara glada för att det inte blev en uteslutning, en patron mindre i västen och en alldeles för tidig begravning!

Allt detta hände inom loppet av kanske 10 sekunder, dom längsta och bland dom jobbigaste 10 sekunderna i mitt liv för en stund! Han är ju alltid väldigt dum i starten och än mer på Botkyrka där han har tävlat nästintill varje säsong från att han var 5 år gammal…

Så med en minut kvar till start kommer Gola ut för att som alltid följa vår sedvanliga process till start. Vi säger inte ett ljud till varandra för att hålla honom lugn, kommunicerar enbart med fingrar och kroppsspråk men trots detta brakar han av urladdningen utan dess like!

Skjuter över Gola som tack och lov klarar sig utan en skråma, och därefter med ljusets hastighet tar han fart mot hinder nr 1 utan att passera gå kan man säga… Jag hänger bokstavligt talat allt jag kan och vad tygeln håller för att inte hoppa hindret och på något under lyckas jag i sista sekund få honom utanför hindret, det till följd av ett rejält luftsprång är jag så nära på att sitta av att jag hänger likt en voltigör på sidan innan jag lyckas ta mig upp igen.

Efter denna väldigt spännande väg på väg ner mot startfållan så lyckas jag sedan cantra ner honom och förbi startfållan, få stopp på åbäket en bit bort på stigen och invänta ett rid. Hahaha helt galet och med lite tapp på tiden men det får det vara värt! I övrigt dundrade han runt felfritt med ett gigantiskt språng över den nya trakehnern men hade jag inte åkt av i starten så tänkte jag inte åka av där heller!

Så han avslutar sin säsong med 4+1,2 lite onödiga tillägg till sina fina dressyr straff och landade på 50,2 straff och en andraplacering till slut!

Ändå helt otroligt nöjd med honom i år! Vilket år han har gjort, han har varit placerad i alla starter i år med mig på ryggen. 2 vinster, 3 andra placeringar, en 5:e placering och som sämst en 6:e placering. Och även en felfri hopprunda i CR.  Han är AMAZING!

Stort tack till Fredde, Elin och Anndao som groomade, fotade, filmade och stöttade hela helgen! Ett guldteam är alltid ett guldteam! ❤

Och tusen tack mina fantastiska hästar för en så fin säsongsavslutning!

Och sen hur kul var det inte att Sanna och Emma med familj som har fött upp Liten kom och hälsade på oss! Så himla kul!!

Längtar sååå efter 2018, men jag hoppas att jag ska hinna med någon mer terrängträning i år innan allt stänger förgått det vore helt toppen om inte annat för längtan i terrängtarmen!