2017.

Hur sammanfattar man ett så tungt år som ändå 2017 har varit. Det har verkligen varit fyllt av många fina och fantastiska minnen men också väldigt smärtsamma.

Hästarna började året med att hoppa fin och Elmer hoppade hem sig pris i båda sina klasser.

Jag och Mathias styrde sedan ner till Skåne med 4 hästar för att starta säsongen tillsammans med Lasse.

Alla hästarna tränade väldigt bra och Liten avslutade med säsongsdebut i Tågarp som hon gjorde väldigt fint. Tyvärr ett stopp på första vattnet som så många andra men bortsett från det en väldigt fin runda!

Det blev sedan lite mer träningar på Nilslund innan säsongen var helt ikapp här uppe och alla tre syskonen fick komma ut och tävla i Mantorp.

Väl i Mantorp så gjorde Gullis och Snorkan fina insatser medan Liten var sitt absolut spändaste någonsin och tanken som var att detta skulle vara hennes sista start innan debut i 1* fick göras om.

Snorkan landade precis utanför placering och Bullen fick tyvärr 20 tråkiga straff med sig från terrängen då ryttarinnan i fråga red väldigt nonchalant så dom får hon helt ta på sig!

Revanschen för Liten kom bara någon vecka senare då vi var tillbaka i Mantorp och denna gången avspända!

Så pass avspända att det räckte hela vägen till seger vilket kändes fantastiskt!

Förutom att Snorkan fick en väldigt tråkig upplevelse på framhoppningen som gjorde henne spänd där så gjorde hon ännu en jätte fin tävling med en magisk terräng!

Bullen fick sin revansch när vi i maj styrde till Botkyrka med tre hästar där Liten fick debutera 1* och Elmer fick komma ut och säsongsdebutera.

För Elmer och Bullen höll det hela vägen och båda fick pris med sig hem. Elmer 6:a i 90-klassen och Gullis 4:a i 1*.

Liten debuterade som sagt och gjorde det magiskt bra! Ett stopp med oss från terrängen men annars prickfritt igenom och en av väldigt få nollor i banhoppningen!

Vi har sedan hunnit med både unghästinventering för Liten och Lax på Strömsholm och bullen har även hunnit med en träning där.

Alla tre hästarna gjorde väldigt bra ifrån sig och jag är väldigt nöjd med deras prestationer även om ingen av valparna blev uttagna till fokusgruppen.

Det var även på Strömsholm som Liten fick äran att debutera internationellt!

Blev en lite väl laddad både dressyr och hoppning för att ens kunna säga att vi var med och fajtades om någon placering men ack vilken känsla hon ändå ger mig!

I terrängen fick med oss två stopp men är ändå fruktansvärt nöjd över hur hon löste alla svårigheter och hur hon tog sig an sin absolut svåraste uppgift i livet.

Både Bullen och Snorkan var också med men det är väl här någonstans msn kan säga att det som skulle bli en väldigt tung sommar började.

Bullen var inte alls sig själv och man kände på hela honom att han absolut inte ville och så blev det. Tävlingen tog mycket ledsamt slut i banhoppningen och med en stor skavande klump i magen.

Snorkan hade dessutom fått världens mista skrapsår i trailern efter att hon hade klätt av sig bootsen så hon fick startförbud innan vi ens hade börjat …

Som en räddare i nöden har dock Elmer varit fantastik och radat upp såväl placeringar som vinster om än på väldigt låg nivå under tiden.

Midsommar firade vi som sig bör på Nilslund och med mig hade jag alla fyra hästarna.

Ny gäst för i år var ingen mindre än självaste Erik Duvander och alla fyra hästarna fick äran träna för honom. Elmer med Anndao på ryggen och övriga trion med mig.

Bullen gjorde en magisk träning och jag började tro att Strömsholm kanske ändå inte behövde generera en klump i magen. Och det kändes nu väldigt bra inför Lantliga EM som var Bullens stora uppgift 2017.

Men sen kom veckan innan Falsterbo och Annsie kom upp för att hjälpa oss med sista finslipningen och när gräset byttes ut mot fibersand kom klumpen tillbaka. Det var verkligen inte som det skulle med Bullen.

Mycket riktigt väntade här en lång sommar med många vändor till Stav, en hel del krokodiltårar och många klianden i huvuden innan vi till slut kunde konstatera att Bullen drabbats av akutsulömhet.

Så efter tre tävlingar var vår säsong över och bytts ut mot många långa månader av rehab och special skoning.

Även Snorkan började nu också kännas knackig så hon ställdes av och betäcktes med Cristallo II.

Liten och Elmer fick nu ta över som tävlingshästar i stallet där Elmer fick vara stjärnan och kom hem med pris i varje start.

Liten blev däremot lite spänd så en väg mot breeders fick bytas ut mot att backa bandet och i stället för 1* så blev det 90-klass som hon dock väldigt självsäkert vann.

Sen hann hon med att bli illa sparkad på en träning och missade därmed Ryttis men kunde sedan komma tillbaka till Botkyrka.

Och där fick hon sedan avsluta året med en 100-klass som hon gjorde på mer eller mindre bästa sätt och fick med sig en fjärdeplacering.

Elmer avslutade med att vara två både på Ryttis och Botkyrka efter en guldkantad säsong!

Hösten har sedan avslutats med att Bullen sakta men säkert satts igång, han hann med att vinna en LB dressyr och hoppa en felfri 95-klass.

Elmer har fortsatt även han i strålande form med fina dressyrpoäng och felfria hoppningar. Tyvärr avslutade han året med två väldigt fina tävlingar men utan pris.

Liten fick debutera avd A på bästa sätt och tog med sig en 3:e placering i 115.

Sen hösten avslutades dock väldigt tungt när Snorkans hovben gick av och hon tyvärr alldeles för tidigt fick lämna mig, jorden och livet. Och himmelen fick sig en av det finaste änglar. ❤️

Elmer har fått ett envist sår som inte vill läka och det är även här många vändor till Stav och än så länge lite ovisst. Tack och lov rör han sig ändå bättre och jag hoppas på att han snart ska friskförklaras!

Det har självklart inte bara varit tungt såklart! Vi har haft fantastisk hjälp av Haking, Annsie och inte minst Lasse nu under hela hösten.

Vi har nu fått fantastiska förutsättningar nu när Farmen har bytts ut mot Säteriet.

Vi har fått större marker, större hagar, fantastiska sandvägar och inte minst ett helt nybyggt ridhus!

Jag har ännu ett år fått hänga med mina absolut bästa vänner och tävla med fantastiskt stöd och hjälp av hela Team Nilslund med Mathias i spetsen såklart!