Tänkte att det kunde vara mysigt att byta ut promenaden mot en barbackatur igår med Elmer. Jag blev lixom lite sentimental och kände att jag ville ”rida”. Eller ni vet den här känslan av att bara få sitta på hans rygg.

Och man kan säga att det nog var en som hade längtat lika mycket som jag efter att få ”komma ut på tur”. Vi tog ju alltså vår promenadsväng men i annan form så det var inte mer spännande än så.

Elmer tyckte däremot som sagt att det var bland det roligaste han har gjort på väldigt länge så han tog alla tillfällen i världen att hitta på bus … tänk att han fortfarande 23 år gammal är så full i fan! Det går ju inte annat än att älska honom ❤️

Det blev lite väl spännande när en häst i en hage bestämde sig för att ta rejäl sats och sedan komma i sken förbi Elmer. Man kan säga att det blev lite laddat en stund och Elmer försökte för glatta livet att hinna med så många bocksprång som möjligt under kortast tid.

Man får ändå öva sin balans och överlevnadsförmåga lite när man bestämmer sig för en mysig tur på ett täcke, i termobyxor och grimma. Det är varken superbra fäste i termobrallorna eller jätte bra nödbroms i grimman ….

Även på vägen hem när han såg den inbjudande ”fartsträckan” så försökte han sig på diverse bucking bronco konster med ”fri väg” efteråt ….

När man överlevt allt detta klockan har börjat närma sig 30 min och man snart är hemma igen så kan han ändå inte riktigt hålla sig i skinnet utan lyckas såklart klämma in en lite bockserie till och i samma veva råka klä av sig grimman …

Så om det inte var spännande innan så blev det helt klart lite mer spännande efteråt. Haha min knäppa älskade häst!

Tur att han ändå är ett uns lydig och att matten fortfarande saknar ett uns av självbevarelsedrift så att hon red den sista biten hem i enbart nosrem…

Jag tror ingen av oss någonsin kommer bli vuxen … ❤️