Än har jag inte fuskat en enda vecka, inte gått så många veckor på nya året men det har ju ändå gått 3,5 månad sen november och jag fortsätter att rida utan stigbyglar. Så även både måndag och tisdag.

Måndagen blev en lite sen kväll i stallet och det var sjukt halt ute så allt tog lite tid, det skulle ströas i boxar och allt små fix så trots att jag i tanken ville rida två hästar blev det en och Liten fick stå för den turen.

Hon var fortfarande i gasen efter söndagens hoppning så det blev mycket skänkelvikningar i alla dess former för att få henne att dämpa sig lite och inte röra benen i ljusets hastighet. Tycker att det är väldigt effektivt när hon blir så het att rida skänkelvikningar längs långsidorna med huvudet mot väggen. Då dämpar väggen lite och hjälper till så att jag kan komma om med benen. För det är ju det svåraste när hon blir het att jag just släpper benen och åker häst med handbroms i. Det blir lixom aldrig bra.

Jobbar också hela tiden på att hon ska ha halsen ute vilket jag iallafall inbillar mig blir bättre och bättre.

Igår däremot var det två hästar på schemat igen och först ut var Gullis. Och nu hade jag ställt upp lite bommar igen. Denna gång rakt över ridbanan för att öva lite smidighet och vändningar.

Bommarna stod också ganska nära kortsidan så man kan säga att jag vände igenom en 20m volt och byte galopp över bommarna.

Gullis kändes fin och smidig, lite sämre från höger till vänster men absolut inte dålig. Bara att han kunde göra det lite bättre för att bli ännu bättre.

Men annars känns han väldigt lätt och fin i handen, frustar mycket och ligger fint på hjälperna så det är verkligen inte mycket att klaga på så. Kanske att han ville sätta vänsterbak lite innanför sig så det försökte jag hela tiden vara noga att känna efter och korrigera.

Liten fick öva samma sak och hon blir såklart som alltid lite het när det bjuds på bommar och hinder. Tycker dock att hon kom tillbaka rätt fint, kändes smooth in över första bommen men la sig gärna lite på nya innerskänkeln i landningen och vände lite för snabbt och lite för fort mot vad man skulle önska men övning ger färdighet.

Jag är väldigt nöjd med henne att hon emellan kunde slappna av och komma till bra arbete och sen börja om på bommarna igen. Hon brukar ju lixom bli lite i gasen och bli kvar där när hon har fått göra något kul. Så tänk att så lite kan betyda så mycket. Varje dag man vinner hennes koncentration är en bra dag! För det är verkligen det svåraste när man rider henne. Att behålla hennes koncentration och göra varje moment intressant för henne och vilja få henne att kommunicera med en och inte sväva iväg i egna tankar och fantasi och göra något som är mer intressant.

Mamma och Elmer gjorde oss sällskap i ridhuset och han hälsar att han verkligen är frisk nu! Han är så i gasen och vill allt annat än skritta! Vi hoppas snart kunna komma tillbaka på åb och hoppas då att inte bara hans känsla är bra utan också att han ser fantastisk ut!