3 veckor har gått och sakta börjar man kanske skönja någon form av ljus i tunneln med Cindy. Igår var första gången hon inte hostade vid ”ansträngning” dock är näsan fortfarande för blöt för att det ska kännas bra i hjärtat att starta upp träningen fullt ännu.

Men fredag och lördag har tillbringats tillsammans med pessoaselen och det på ett väldigt fint sätt!

Även om det fortfarande är lite svårt att fattat galopp (dock enorm skillnad bara mellan fredag och lördag) så blir hon bättre och bättre på det!

Hon har blivit så mycket mer avspänd så för hennes hjärna har det nog varit väldigt bra med tre veckor återhämtning då vi egentligen mer eller mindre bara kört på sen hon kom. Men ni vet ju själva känslan och suget efter att både få utveckla denna diamant samt lära känna henne. Än så länge är vi ju bara ”flyktigt bekanta” även om jag tror att hon börjar gilla mig. Inbillar mig iallafall det eftersom hon nästan varje dag när hon ser mig gnäggar från hagen ❤️

Hon har som sagt sett väldigt fin ut nu i två dagar rent kroppsligt och avspänt. Riktigt kul! Och är väldigt nöjd med henne.

I eftermiddag väntar lite löshoppning igen är planen vilket ska bli jätte spännande och ser hur hon har landat sedan förra veckan!

Som sagt känns inte helt okej. Iallafall inte för en häst som annars alltid är snustorr i näsan.

Men jag tror att både hon och jag längtar lika mycket efter att få börja träna igen snart ❤️