Har hoppat Gulle en gång hemma sen förra helgen. Då enbart lågt och lätt. Men ändå skönt att styra runt lite, blev öppen bana och samma höjd som Cindy, så i teorin skulle det ju vara lekande lätt och det måste jag nog ändå säga att det var.

Känslan var ändå bra trots att jag inte fick till ett perfekt språng på nr 4. Han går ju på PeeWee bettet nu när jag hoppar och än så länge är jag nöjd. Dock har jag ju bara haft det drygt två veckor så så mycket har jag inte hunnit känna in än. Och jag behöver fortfarande lära mig hur mycket ben jag kan rida med.

Det är ju just det som är svårt med Gullis för han hoppar ju, helt logiskt, bäst om jag verkligen håller igång hans bakben och ser till att han verkligen trummar på genom galoppen men då kan han bli så fruktansvärt stark för mig och då har jag inte riktigt kommit åt honom så då har jag istället blivit försiktig med galoppen för att behålla kontrollen och inte få honom för stark i handen.

Och det är väl lite det här som gör att jag tvekar på Strömsholm, vi måste helt enkelt bli bättre tillsammans och få till det med galoppen utan att bli starka. När hinderna är pyttesmå är det ju inte så svårt, när dom blir större blir det svårare…

Bästa Kalle har nu fixat hovarna och han ser väldigt fin ut igen, dock har han blivit lite låg i trakterna igen vilket ibland händer så nu har han fått ringskor så hoppas vi att trakterna ska hålla lite bättre.

Så nu är han väldigt fin igen och sulorna mådde bra så jag hoppas att jag ska börja andas lite nu och våga rida igen när jag vet att han inte har ont.