Underbara Falsterbo

Nu har vi landat hemma efter några snabba, intensiva dagar i Falsterbo förra veckan, åkte ner måndag kväll, snabbvisit tisdag och onsdag och sedan styrde vi hem igen efter tävlingen på onsdagskvällen.

Vi hann med både regn, strålande sol, härlig middag på stranden med härligt sällskap, träff av många härliga människor och inte minst Falsterbo Hunting. Vi hade ju nämligen både Gullis och Arn med oss i lastbilen.

FORS Anna - LILLBULLEN XX-2
Foto : FalkenbergsFoto

För mig och Gullis tog det tyvärr slut lite tidigare än vad man kanske hade önskat då vi tappade en framsko på vägen och Gullis fick lite ont i foten. Otroligt tråkigt såklart, man vill ju alltid komma i mål och än mer på Falsterbo, att få rida upp mot sista hindret längs huvudläktaren är en obeskrivlig känsla, så jag hoppas verkligen att jag ska få vara med om det igen!

Men fram tills att skon valde att lämna oss så är jag så nöjd med Gullis, han kändes pigg, snabb och avspänd. Förra gången vi var på Falsterbo, alltså 2016, så tyckte han att stora banan verkligen var stor och fick lite scenskräck men den var helt som bortblåst nu.

37022992_10156227969623382_8991498976020660224_n37043842_10156227969608382_3057382872068390912_n

Ska jag gnälla på något så var det att vi var lite ringrostiga på smalhinder, dock så saknades flaggor på dom av säkerhetsskäl. Från början var det flaggor a la fyrkantsstav i trä som ni ser på bilden, men det känns ju allt annat än säkert, så dessa plockades bort.

Men då infångarna var lika höga som hindren så kändes Gullis lite förvirrad och jag red kanske lite fort och ”självklart” på första smalhindret som var en vit soffa så han hoppade lite ut till höger. Och som den moraliska ryttare jag är tog jag om det språnget och då var han sprikrak, hörde dock efteråt att jag var den enda som hoppade om något trots att folk nog inte var helt inom flaggorna alltid 😉 Men efter det var han helt rak så för min egen del var det ett bra omtag, och som i slutänden inte kostade något mer än att jag just fick honom rak vilket kommer underlätta nästa start.

Väldigt nöjd som sagt med resten av banan och han kändes väldigt säker, så det var en fantastisk känsla för mig! Han har ju inte gått någon stor tävling sen 2016 då han som ni vet fick ont i hovarna förra sommaren och bara hann göra en start då på Botkyrka.

Och det var på ett sätt skönt för mig att få rida lite av en speedklass så att jag kom in i det bra flow som vi alltid har haft att jag rider framåt och bara låter honom galoppera framför mig.

37020614_10156778431097638_354223373288472576_n (1)
Foto : Jens Svare-Olsen / Horsephoto
37017465_10156227969658382_4957195714821095424_n37203276_2199654033383018_8678241812550254592_n

Och som ni ser har han som alltid sin fantastiska inställning och sina öron spikrakt framåt och man kan inte bli annat än lycklig av honom ❤

Han gick av lite stort på ett upphopp och jag tror att det var där skon lämnade oss, han gick några hinder efter det men sen ville han verkligen inte mer, fick ett stopp på ett smalhinder och tänkte först att jag nog låg lite stort och kunde placerat honom bättre, hoppade det och banken efter men när han landade i nerförsbacke efter den så ville han verkligen inte längre och jag skulle aldrig någonsin tvinga in honom i mål så där valde jag att utgå, då helt ovetandes om skon. Travade av och hoppade av och då såg vi direkt att den var av och då förstår man direkt varför han inte ville mer.

Han har ju tyvärr blivit väldigt känslig i hovarna så trots den korta biten och som enbart mer eller mindre gick på sand så var han ömfotad, dock så glad att han sa till för då hann inte hoven gå sönder utan den såg jätte fin ut och vi kunde få på en sko så fort vi kom hem. Han är ju allt annat än en stopper, man har ju mer eller mindre kunnat räkna hans hinderfel på en hand, självklart kan man ibland rida mellan röven och skogen och då med all rätt, men när han bara lägger ner då vet man direkt att det är något som är på tok.

img_1955

Men som sagt det har trots detta varit en så himla mysig mini semester med ”familjen”, Gullis har haft sin största supporter med sig i vått och torrt, blivit överöst med pussar och kramar och all den kärlek som han förtjänar. Och hon var så olycklig över att han hade ont i foten och var väldigt bekymrad när vi åkte hem hur vi skulle kunna hjälpa honom ❤

img_1895img_1897img_1904

Gullis har känt sig som hemma i Falsterbo och passade varje dag på att rulla sig i gräset

img_1922

Jag vill också tacka Ztable för att jag fick vara en del av ert team och hoppas att vi kan göra många roliga saker ihop i framtiden!

img_1931

Och tack till alla fotografer för fina och härliga minnen tillsammans med min bästa vän här i livet ❤

20180711_hunting_0953

20180711_hunting_0825
Foto : Event-bilder

Och sen såklart tack familjen för dessa dagar ❤ Och tack Falsterbo! Hoppas verkligen vi ses igen! Och som grädde på moset kom ju Mathias och Arn 3.a!! Så otroligt roligt!

img_1911

37126040_10155930815347547_4127873259796430848_n

Annonser

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s