Pelle-träning igen och det var prima ballerinan som fick ställa upp och träna. Även nyttigt att få hjälp med en bebis som henne så att det blir rätt från början, lättare så än att lära om sen. Både för henne och för mig. Dock har hon tränat på lite hårdare igen vilket känns på henne, hon är lite trött i sina muskler och då blir hon ett uns bitsk och tycker inte riktigt att det känns nödvändigt att springa åt sidan eller fatta galopp från en lugn trav i en stadig form.

Och jag blir nog helt klart även lite för försiktig i min ridning ibland också eftersom att jag vet hur returerna kan kännas om man klämmer med benen på henne. Så ibland blir hon känslig på ett okänsligt sätt eller vad jag ska säga och jag blir inte helt tydlig i mina signaler. Vilket vi helt klart måste öva på tillsammans.

Ändå en väldigt bra träning såklart och vi övade väldigt mycket på fattningarna, dom är verkligen så svåra! Hon är ändå väldigt stadig i sin form i så väl trav som galopp och jobbar jätte fint, men just när man ska byta gångart är det som om alla benen och hela kroppen slår knut på sig själva. Och hon vill gärna dessutom ta lite fart in i galoppen.

Bjuder på ett långt klipp från träningen så ni får se lite hur vi jobbar med fattningar, från stor och liten volt. Jobba på att ha henne på ytter tygel och att få henne att spåra på ett bra sätt. Träningen är ju 30 min och klippet är nästan 12 min så ja ni får mer eller mindre halva träningen och mer eller mindre helt oredigerad.

För det är ju ändå så vardagen är, hur fina bilder man än lägger upp eller bra små videoklipp så är ju vardagen helt oredigerad och ibland springer dom över tygeln eller pillar ner en bom eller något annat som man inte hade tänkt sig.

Men som sagt emellan övergångarna har hon utvecklats väldigt mycket och med tanke på att hon nog helt klart hade lite träningsvärk efter en fullspäckad vecka där hon på 8 dagar hunnit med två dressyrträningar, en uteritt, ett markarbetes pass, ett trimpass och en hoppning av serie så tror jag helt klart att det var den största boven dramat till den lite bitska inställningen.

Men vet att hon inte är helt nöjd när hon lägger öronen rakt ut och skakar på huvudet 😉

Så på slutet bjöd hon även på ett blandat småhopp för att visa hur tjatiga hon tyckte att vi var med alla dessa jäklans fattningar man skulle göra!

Nu väntar några lugnare dagar med återhämtning och smälta lite de två senaste lite intensivare veckorna innan vi till helgen rullar igång igen och övar vidare. Tycker det är rätt effektivt framförallt på dom yngre att köra på lite för att sedan ge dom lite microvila och tid för att smälta det man har försökt lära dom för att sedan starta upp igen.

Och tro det eller ej men jag har faktiskt anmält henne till en tävling om ca 1,5 månad, sen om vi känner oss redo då när vi väl är framme återstår att se men planen är i alla fall att våga oss ut utanför vår trygga vrå och visa upp oss för allmänheten inom en framtid … Men jag är ju varken den första eller sista ryttaren som har fått kalla fötter så den som lever får se!