Hemma hoppning.

Väldigt länge sen jag bloggade nu …. måste skärpa mig jag vet! Har ju hoppat en hel del hemma de senaste veckorna. Eller ja jag skulle faktiskt kunna hoppa lite mer men det var ju som sagt länge sen jag bloggade så tänkte bjuda på ett samlat inlägg om den hoppningen vi gjort hemma och vilka övningar vi har hittat på.

Cindys uppladdning inför Nynäshamn bestod egentligen bara av att få några språng i kroppen, jag tycker att hon har gått bättre om hon har fått hoppa lite men ofta för att alltid komma till en bra avspändhet. För som ni ser hoppar hon annars gärna stöden ut och det känns ju som lite väl onödigt slitage.

Så här känns lite mer lagom högt över hindren och då känns ju inte heller 90 – 100 så himla högt. Men om man ska köra ”stopp-hopp” med raketuppskjutning varje gång så får man ju ta i så onödigt mycket så då är ju frågan hur länge hon tycker att det är kul att hoppa? Unghästar som överhoppat sig och tröttnat finns det ju gott om så vi tänkte försöka undvika att hamna i den kategorin. Som sagt jag är ju helt övertygad om att hon snart kommer blomma ut, hon har ju redan varit fantastisk på sina tävlingar. Så då har allt slit på små hinder varit så himla mycket värt det!

Cindy har även både fått lösgaloppera över lite bommar och sedan även löshoppat. Och löshoppningen! Vilken utveckling! Från typ att ha varit en liten rädd harunge behöver man inte ens fånga henne emellan nu hittar hon in själv i fållan och hoppar! Så duktig! Jag tycker om att löshoppa både dom yngre och dom äldre hästarna. Att dom får busa och ha lite kul och lixom förena nytta med nöje.

Ett tag hade jag ju helt galet ont i ryggen så då hade jag snälla Philippa som beridare och som hoppade båda brudarna åt mig. Vi gjorde det enkelt för oss och ställde upp huset. Känns som om jag tjatar om den övningen men går inte att komma ifrån att den är bra!

Cindy fick hoppa lägre och lite ”svårare” och göra bågarna vilket dom gjorde helt lysande bra! Och det lät helt klart som om Philippa var positivt överraskad av henne och tyckte att hon var rolig att hoppa 🙂

Liten däremot fick hoppa lite högre så där red Philippa bara långsida, snett igenom, snett igenom. Blev verkligen jätte bra och kunna slänga upp Philippa som ändå ridit 150 förr och prata lite om hur man själv upplever det och hur hon upplever det. Verkligen så bra att kunna utnyttja varandra och diskutera fram bra lösningar för att bli ännu bättre.

Och hon förstod precis vad jag menar med att man skulle vilja rida med mer ben genomgående men att hon också på ett sätt blir för stark för mig och jag därför ibland skulle vilja ha ett bett som inbjuder till att jag kan komma om mer med benen utan att hon avgår för mig. För hon kan lätt bli lite tom då när man väl kommer fram till hindren om man har suttit och bromsat en hel kortsida. Istället för som sagt kunna aktivera galoppen och hålla den aktiv genom svängen.

 

En annan eldsjäl som jag har hemma är ju Annie. Tänk verkligen vilken lyx jag har i min vardag att ha Anndao, Annie och Philippa att träna och umgås med. Så i torsdags förra veckan bestämde vi att Flippan-bettet kanske kunde bara något, så Annie följde med mig till ridhuset och hjälpte mig att hoppa ❤

Så det här var alltså första gången jag provade på Liten och också sista hoppningen innan tävlingen på Södertälje. Jag tycker att det kändes som att hon accepterade bettet bra och att det kändes som att jag kunde hålla ute galoppen mycket mer och att nyanserna blev mindre. Och även om jag var tvungen att rida på lite fram en distans så avgick hon inte för mig efteråt.

Denna övning stod egentligen alla hinder så att man skulle rida 4 galoppsprång överallt, men det kan ni ju se att jag inte lyckades med utan att jag tappade linjen lite in varje gång på sista diagonalen och där fick ett extra språng på båda distanserna första gången och på en distans sista gången.

Men som sagt bortsett från det kändes det som att både jag, Annie och Philippa som och var i ridhuset var nöjda med bettlösningen. Även om den skulle visa sig inte bli helt optimal i skarpläge när hon var lugn. Men att hon var lugn har ju aldrig hänt innan så det kunde ju ingen förutspå. Jag ska ändå ge det en ärlig chans och rida på det några fler gånger innan jag ger det en slutgiltig hiss eller diss.

Den sista hoppningen jag har hunnit med hemma var i måndags när Cindy fick öva lite på en serie. Var länge sen jag hoppade serie kände jag så nu var jag riktigt sugen. Dock var det ju med lite skräckblandad förtjusning för, Cindy har ju aldrig sett så mycket skräp framför fötterna förr och vi har ju ett förflutet där hon ibland har kunnat skjuta lite rygg efter hindren än mer om hon tar i lite mycket eller blir lite tittig. Så ja det kändes helt klart som ett spännande projekt.

Men alltså åh vad bra hon är! Och vad hon har utvecklats! Jag är verkligen såååå nöjd med henne och tycker verkligen att hon kämpade på bra med övningen. Tror helt klart att hon var lite mör i kroppen efter.

Ska verkligen bli kul att hoppa en hel del sånt här i vinter och kämpa på med styrkan, smidigheten och avspändheten. Så nyttigt för alla hästarna.

Som ni märker är det bara brudarna som har kämpat på och det ä helt enkelt så att Gullis har haft sin vintervila efter starten på Botkyrka så han har haft 5 lugna veckor nu med vila, skritt, vibrationsträning och lättare jogg. Så han ska snart vara tillbaka i träning igen och få börja hoppa så det ska bli jätte kul! Elmer som ni vet hoppar ju inte och han har fått gå ner lite i träning nu och gör samma procedur som Gullis. Vila, skritt, vibra och lättare jogg. Kommer att sprida ut alla hästarnas vintervila lite både för att få en längre period med lite lugnare i stallet och även för att inte bli helt utan ridning sen om man ställer av alla samtidigt.

Och som sagt helt avställda blir dom inte utan dom skrittar, vibrar, löslongeras och vattentränas. Och ja sen spelar dom apa i hagen och har mer än kul …. High Chaparall deluxe … Men dom slipper hoppning och människor på ryggen och får mycket kärlek och godis helt enkelt.

Annonser

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s