Denna helg fylldes med hoppning för så väl mig som Anndao. Gullis och Liten. Egentligen skulle jag åkt till Skåne för att fira världens finaste Malins på hennes 30 års fest men ibland går livet bara inte ihop sig… Så himla tråkigt att missa en kväll som verkade magiskt bra och jag hoppas att jag inte blir raderad ur vän skalan för detta och får fira henne många fler gånger framöver ❤
Anndao fick äran att låna Liten på lördagen och åka till Eskilstunaorten för att göra sin första start tillsammans. Och oj så bra dom var! Iallafall till en början 😉
Dom startade 90 och 100 klass för dagen och inledde med en dubbelt felfri runda och en så pass snabb tid att dom kammade hem 2:a placeringen! Så bra gjort! Heja!
Till andra klassen blev det tyvärr en miss på framhoppningen och Anndao ramlade av vilket gjorde att Liten och nog även Anndao blev lite spaka så där blev det tyvärr mer än 16 hinderfel, alltså en uteslutning i resultatet. Jätte tråkigt såklart men Liten är extremt känslig och jag har ju bara ramlat av henne en gång i hela hennes liv så för Liten blev det nog väldigt dramatiskt en stund att ha Anndao som hatt på huvudet.
Anndao fick en lite svullen hand men bortsett från det så mår båda bra!
Jag har aldrig varit på Eskilstunaorten förut men oj vilken bra tävlingsplats! Stor framridning (om man kan vara ute), stort tävlingsridhus, trevliga funktionärer och en helt sjukt snabb domare och banbyggare. Det enda man kan klaga lite på är väl att underlaget släppte lite i tävlingsridhuset så där hade man kunnat önska lite bättre.
Kommer absolut åka hit igen! Och tyckte just då att det var lite synd att jag inte hade med mig Cindy med tanke på dom stora ytorna, det hade passat henne bra men toppen att veta inför framtiden.
Jag tänkte att om jag nu blev kvar hemma så kunde ju jag också passa på att öva så Gullis fick bli min partner och vi styrde till Botkyrka på söndagen som är en av mina ändå favoritplats på något sätt. Mycket säkert för att jag är lite hemmakär men jag tycker alltid att folk är hjälpsamma och trevliga där och det är aldrig problem att åka själv för folk och funktionärer ställer alltid upp.
Gullis har ju inte startat sen Botkyrka förra gången vilket var 22 september så drygt 1,5 månad sen sist och första inomhusstarten på ett år. Så han var lite väl spänd i 105-klassen och fick med sig tre bommar så det var ju såklart super tråkigt. Jag försökte verkligen lätta i handen och hålla en bra position men han valde att dra in sina bakben under magen istället för att släppa dom bakåt och när han gör det är det väldigt svårt att påverka honom så att han inte blir ännu mer spänd.
Tycker annars att han ligger ganska jämnt i rytmen och på slutet blir han mer avspänd vilket man kan se i svängen runt till sista hindret att han blir lite rundare och andas lite mer.
Hade bästa supporterklubben på plats i form av Flippmo, Ava och Alicia. Så Alicia fick agera både hästskötare och beridare i det fina vädret vilket gick helt strålande. Vi passade på att ta en härlig skritt runda mellan klasserna och njuta av det fina vädret.
Till andra klassen la jag om strategin lite och la en längre framridning med mycket dressyrjobb innan där jag bara fokuserad på att ha honom rund och ihop framför mig hela tiden och att jag kunde öka och minska.
Och han var helt klart med avspänd till runda två och där tycker jag att han gör ett bra jobb även om han tassar lite i bommarna så känns han lydig och avspänd. Han blir lite stark för mig in på linjen 4 – 5 och då direkt faller två bommar. Och det är ju precis det där som är svårt med honom. Att ha honom på bettet men utan att ta bettet och bli spänd.
Men i övrigt tycker jag att jag håller rytmen bra och att jag inte rider lika mycket på och av längre, och att han känns lydig och fin. Det är bara in i kombinationen man kan ha lite mer att önska av min ridning och att jag hade placerat honom lite bättre istället för att behöva rida till. Det är kul att han är igång igen och han ska få gå en till start i år är tanken innan det bara är träning som gäller.
Rolig, solig tävlingshelg helt enkelt med lite blandade resultat men med bra erfarenheter med för framtiden. Och att Gullis var spänd i första klassen var kanske inte helt oväntat, tro det eller ej så är han ju en jätte känslig häst speciellt om jag sätter för mycket tryck innan han är avspänd för då blir han bara introvert och rädd. Även om han alltid är världens snällaste ❤