Det är verkligen inte bara en själv som känner att mörkret inte är någon favorit såhär på hösten. Hästarna har också gått in i lite ladda energi mode och ligger gärna ner på kvällarna när dom kommer in. Super mysigt såklart men träningen blir kanske inte alltid som man tänkt sig. För ligger hästarna helt utslagna på kvällarna vilket dom gör emellanåt så är jag verkligen inte den som släpar upp dom. Utan jag antar att dom är så trötta av en anledning och faktiskt måste få vila lite. Kanske är jag bara knäpp men om det verkligen är så att vi måste träna av någon anledning så anser jag att tecknet på återhämtning inte kan bli tydligare.

Här har ni den pigga skaran ❤️ och som sagt sover dom så här hårt så låter jag dom faktiskt sova tills dom vaknar.

Annars myser vi mycket i ridhuset just nu tyvärr, det är ju den tiden nu när det fasen är mörkt jämt och ständigt …. så trist. Hann dock med uteritt i fredags när det var halvdag och sedan även i söndags morse innan vi åkte till tävlingen. Så det var super skönt! I fredags var det Cindy och Gullis som gick till golfbanan och i söndags var det Cindy som ännu en gång drog vinstlotten och fick komma ut och cantra i backe.

Elmer har börjat jogga lite igen efter sin höstlovsvila och han verkar vara mer än glad att komma in i träning lite igen efter några veckor med löslongering, lösgalopp, vibra och skrittmaskin.

Har sagt det förr men måste säga det att vibra känns verkligen som att den gör nytta. Kanske är det placebo men med placebo har man ju kommit långt … men hästarna verkar verkligen uppskatta det och dom känns hittills väldigt pigga och glada efter att dom vibrat.

Man kan ju vibra både innan och efter träning och jag är fortfarande i utforskningsfasen med mina hästar, så just nu vibrar dom ibland på sina vilodagar som återhämtning.

Jag försöker att rida väldigt mycket bommar och småhinder just nu. Målet är att markjobba minst en häst om dagen, så jag sprider ut deras hoppjobb och att jag får några små språng i kroppen varje dag. Jag behöver bli bättre på att hoppa igen, det är ju alltid min akilleshäl så det märks direkt när jag slarvar och rider hinder för sällan. Hur man nu kan rider hinder för sällan med tanke på dom fantastiska förutsättningarna vi fått.

Annars går hästarna just nu väldigt runda i formen och fokus på smidighet, avspändhet och lösgjordhet. Så får dom komma upp i tävlingsform lite senare och bygga styrka i den framåt december januari tänker jag. Planen är ju bara en hoppstart till i år för Liten och Gullis innan det är enbart träning på schemat.

Lasse kommer även både i november och december vilket känns som en evighet sen så det ska bli otroligt skönt. Önskar så att han kunde komma oftare. Hoppas på att det ska ge mycket, att jag kanske blivit lite bättre även om jag själv känner mig lite splittrad efter det här året.