Sådär nu har det faktiskt gått 5 veckor sen jag insåg att jag var i mitt livs absolut sämsta form. Och sen dess har jag faktiskt tagit tag i till en början att konditionsträna litenhet jag har hållit i löpningen.

Jag har ökat väldigt långsamt både för att inte köra rakt in i bergväggen själv och för att jag fick en riktigt envis förkylning som inte riktigt ville ge sig.

Jag har också hållit mig till samma sträcka i löpningen, varken ökat eller minskat distansen utan kämpar på mina 3,5 km tills dom känns som en dag i parken tänker jag. Jag tycker ju egentligen att löpning är hemskt men måste erkänna att nu när det börjat bli någon form av liten rutin är det en ganska skön start på dagen. Ja för jag springer än så länge bara på morgonen faktiskt, runt 6-tiden. Skön tid, skön start och i min lilla by på landet så är man dessutom typ helt själv ute.

Såhär har mitt upplägg sett ut.

Vecka 1. 1 * 3,5 km

Vecka 2. 2 * 3,5 km

Vecka 3. 2 * 3,5 km

Vecka 4. Endast gång, super förkyld, totalt 11,8 km

Vecka 5. Gång 3,5 km, löpning 3 * 3,5 km

Och nu vecka 5 körde jag och Patrick en utmaning om att vi totalt under veckan skulle komma upp i minst 10 km valfritt då löpning eller gång och även så fick man fördela det fritt på hur många pass man ville ha för att klara det.

Jag började denna vecka med en promenad för att känna lite vart förkylningen var men sen var det skönt även om jag fick kriga lite med orken att göra min första vecka med tre löppass. Och faktiskt komma upp i 10 km löpning på en vecka även om det är utspritt på tre gånger. Och verkligen precis över 10 km och med ett lite lägre tempo än vad man kanske hade önskat. Men jäklar alltså va kroppen blir sliten när man får ”dagis baciller” i den.

Jag hoppas att vädret tänker hålla i sina mild grader ett tag framåt så att jag får in löpningen ännu lite mer som rutin innan snö och is kommer. Förstår att jag låter lite negativ nu men ja fan ni vet, vi bor ju i Sverige och snart är november här man vet ju aldrig när man vaknar upp och det är vitt på marken helt plötsligt.

Spanat in lite öppettider i simhallen också så kanske att jag ska våga mig på att simma lite sen när det blir för halt för att springa om jag inte köper dubbar då. Men har en liten känsla av att jag kan få rätt ont i knäna av vinterlöpning tyvärr.

Vi får se helt enkelt men som sagt något måste jag hitta på för förväntar jag mig att hästarna ska vara i bra form så måste jag själv vara i en bättre form annars går det aldrig! Så nu är det bara att kriga om än långsamt och öka lite måttligt så att man inte dör någonstans på vägen i att lusten och orken tar slut.