Då var milen nästan överlevd. 9,88 km får man väl ändå säga är det närmaste utan att skjuta haren. Lovar att springa ett varv i parken nästa gång så jag spräcker den där 10:an. Men oavsett vad så var det skönt att göra det när det i oktober kändes som att 3,5 km var mitt max tak.

Också skönt att orka när jag känner att jag har varit lite slarvig ett tag med löpningen och inte gjort den lika slaviskt som innan. Nu har jag dessutom en hälsena som spökar lite så alltid är det något … men jag hoppas att den ger sig snart så jag kan springa lite längre igen. Har faktiskt bara gått en lite längre promenad i fredags efter den här löpturen och sen jobbat i stallet.

Och när man jobbar i stallet kan man iallafall inte klaga på antal steg. Då var vi uppe på runt 26-27’ varje dag så efter det kände jag att hälsenan inte riktigt behövde mer rörelse. Men hoppas komma ut på en lättare löpning innan veckans slut och känna att den håller. Ska träffa fysio Janne på torsdag annars så då får vi hoppas på att han kan göra ett mirakel annars 😉

För nu när våren börjar göra sig påmind är det ju helt underbart! Solen levererar. Utebanan levererar. Skogsvägarna är mjuka. Våren är verkligen helt klart en av mina favorit årstider.

Gullis har till och med fått skritta över lilla graven. Hur härligt! Det har inte brudarna än för jag är lite väl rädd för att ramla av … Cindy körde ju i söndags en bronko över halva utebanan och jag kan lova er vår utebana är S T O R !

Dessutom i dressyrsadel så att jag överlevde det ser jag som ett mirakel. J Ä V L A idiot! Så ni förstår ju själva att första terrängträningen kommer vara en mardröm … vi har ändå tur som både har grav och bank hemma som man kan smygstarta på men jag har absolut inte vågat ännu haha!

Men nästa vecka kommer Lasse till stan så då är det ju bara att dra av plåstret. Och hålla i sig! För jag måste erkänna att när det har blåst som mest har jag faktiskt ridit inne på hästarna för alla mina hästar är satfläskpigga just nu så det är varje dag lite med livet som insats att rida dom.

Men att ha pigga och vårglada hästar är absolut inget man får klaga på!