Hello September

Hur är det möjligt att vi redan är inne på månad nio detta året? Helt galet. Och med september kom hösten som en brev på posten. Kyla och regn. Eller ja kyla och kyla men för en frysfis som mig är det slut med rida i t-shirt dagar känns det som.

Vi inledde september med utomhushoppning för Gullis och Cindy. Det var en ny bana uppställd och efter regn och garvning så var ju banan helt perfekt.

För min och Gullis dels så hade vi sällskap av 3 andra och man kan ju knappt tro att det kan bli trångt på vår gigantiska utebana men när man är bortskämd att mer eller mindre alltid rida själv eller med en till så blev det ju helt plötsligt många när vi var 4 stycken och på slutet till och med 5 st.

Men nyttigt för mig att öva på att inte rida iväg Gullis utan våga ligga kvar i ett lugnt tempo, ha honom framför mig och få honom att hoppa på styrka. Inte för att han är så värst vild och flängig annars men när man rider själv så blir det ju ibland lätt att man kanske rider till det där extra när man känner sin inre panik och vill rida till. Men när man har någon som trimmar tillsammans med en så tvingas man lixom till ett uns mer lugn. Så för oss var det himla nyttigt!

Tycker att han skötte sig fint och kändes lugn så det känns som att vi har en bra grund inför nästa vecka när Stefan äntligen kommer!

Cindy hade sen helt ensam arena när det var hennes tur att hoppa, hon fick pröva ett nytt bett för dagen. Jag får ju ibland lite svårt att svänga henne framförallt i terrängen när det ibland inte alltid blir som planerat. Hon kan bli galet stark för mig och ibland vika av lite från kursen. Så nu provade jag ett bett med parerstänger för att försöka rama in henne lite mer.

Tur att jag fick en fin känsla i markarbetet. Och sen hoppar hon ju alltid bra. Hon är ju extremt fin att rida på hinder även om man ibland får hålla i sig lite för att inte sitta löst.

Höst = fyra nyanser av brunt …

Även Cindy ska ju såklart träna för Stefan nästa vecka vilket ska bli sjukt kul, vi firar faktiskt ett år med Stefan nu. Även om det inte blivit lika mycket träning som det var tänkt i och med Corona så har det ändå varit ett väldigt lärorikt år och jag ser verkligen fram emot att få utvecklas ännu mer nu.

För Cindys del känns det som att det nu är läge att spänna bågen ännu ett snäpp till och plocka fram ännu mer hoppning i henne och även hon ska ju såklart få mer styrka och teknik. Men nu börjar hon bli så ridbar att just själva steget överlevnad nu gått över till att faktiskt kunna prestationsrida på henne.

Så Stefan kunde verkligen inte komma lägligare, känns som en perfekt uppladdning inför nästa helgs tävlingar på Botkyrka för alla hästarna. Även Liten kommer visas för Stefan.

Så vi inleder september med full fart och jag ser fram emot årets tre sista tävlingar för att sen gå in i vinterträning igen. Det blev ju en väldigt lång period av vårträning för oss i år men med mycket och fantastisk hjälp av dom runt omkring mig som Lasse, Stefan, Rebecca och Pelle så har ju hästarna också varit otroligt fina på årets tävlingar. Så jag är riktigt sugen på att öka kvalitén ännu mer nu i min ridning och på mina fina hästar.

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s