Man känner sig ganska dålig.

Kan bara hålla med Rebecca. Att just när man gör det här jobbet med Liten med att verkligen öva på att få ut halsen, få ett stöd längre fram och få henne mer självbärig det är inte just då man känner sig som bäst kan jag lova!

Jag jobbade ju även på detta när jag var i Skåne och tränade med Malin, just att jag ska få ut halsen och kunna komma intill med benen utan att det blir lite som en raketuppskjutning tan snarare att jag får ett starkare och mer bärigt tryck.

Så just nu jobbar jag med detta verkligen varje dag oavsett om jag trimmar, rider bommar eller rider på hinder.

Hon ska vilja vara hos mig oavsett vad vi hittar på. Och bara för att vi styr på en bom eller landar efter ett hinder så får man inte avgå i ljusets hastighet. Och jag får inte bara börja dra i tygeln och göra halsen kort och tappa bakbenen.

För lite så är det, Liten har världens största motor bak. Hon är svår att sitta på både i trav och galopp, hon sätter gärna mig lite ovanpå och skjuter mig lite upp ur sadeln. Hon trycker på typ allt vad hon kan med sina bakben, lite i tid och otid men så fort jag bromsar så är det lite av det första som stannar. Halsen blir kort och bakbenen kommer bakom kroppen. Här ska det ju bli lite tvärtom. Halsen lång och bakbenen mer in under kroppen.

Det är ju lite det dom händer när jag får mina fel i terrängen. Det är just att jag tappar lite kontakt med bakbenen. Och samma sak egentligen i dressyren, när halsen blir kort så ger det lite av ett enormt utrymme för kür och alla som känner Liten vet att hon älskar kür.

Så just nu biter jag bara ihop, känner mig lite som öppet hus på ridskolans dag och tvingar mig själv att inte instinktivt dra i tyglarna för att skaffa mig kontroll.

Vinterns jobb är helt enkelt att bli mer självbäriga och därmed få ett jämt stöd med en reglerbar kontroll. Men om ni frågar mig just nu hur det känns? Nej usch det är fruktansvärt. Men jag vet ju att jag kommer vara lycklig nästa säsong så det är bara ett jobb som måste göras!

Och frågar ni Liten så tycker hon denna omställning är minst lika jobbig som jag tycker. Hon passar på varje eftermiddag just nu att ta en power nap i boxen innan vi rider. Men det känns skönt att det inte bara är jag som jobbar med denna omställning och ibland måste man vara lite dålig för att bli bättre och just nu är det helt rätt tid på året för det!

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s