Jag har nog alltid försökt att vara duktig på att rida rakt. Eller alltid är kanske att ta i men jag har under väldigt många år måste jag nog ändå säga tänkt på det. Jag tänker ofta på att placera framdelen på bakdelen och rider ofta med en svag känsla av shoulder in. Framförallt när jag rider övningar och transportsträckor längs fyrkanten. För just på fyrkanten tycker jag ofta att det är ganska enkelt att känna vart hästen placerar sina ben. Jag är mycket sämre fortfarande när det kommer till volterna även om jag verkligen försöker tänka på det så har jag låååååångt kvar.

Om vi återgår till fyrkanten så tänker jag kanske än mer på det när jag just transporterar mina hästar längs den att just inte bara åka med och gärna låta dom springa som små bananer med bakdelen innanför spåret. Utan att hela tiden påverka dom oavsett om jag står upp eller sitter ner men att jag inte bara skänker bort långsidan till bättre behövande.

Och jag tänkte verkligen på det när vi var i väg i helgen när man lite mer rider på led och ser varandra bakifrån så blev det så uppenbart hur viktigt det är att tänka på det här jämt och alltid och att väldigt många hästar faktiskt inte är raka.

Jag har den här vintern ridit så sjukt mycket övergångar på rakt spår, jag har absolut fuskat ibland och då ridit lite nära väggen för att ha den som lite stödhjul. Framförallt på Liten som blir het. När Liten blir het, vild och flaxig är det skönt att kunna komma in lite i en trygg zon och få henne att jobba rätt även om stödhjulet är på.

Medan om man jämför med Cindy eller Gullis, dom blir ju mer vingliga av att dom kanske saknar lite styrka, det gör ju Liten också men Liten väljer ju att explodera i en oklar gångart för att lösa situationen. Dom andra två kanske mer vinglar till och byter spår och övergången blev inte helt 100% spikrak.

Så jag har jobbat på samma saker men lite olika med dom då Liten är i ett bättre workmode när hon inte hetsar upp sig och gör seriebyten inkluderande blandade bocksprång. Så henne får man varva med fyrkantspår och kvartslinje medan de andra två kan jobba mer kvartslinje.

Men sen är det ju såklart jätte svårt det säger jag inget om än mer om hästarna är som Cindy igår när hon är sitt allra största Doris alterego och inte ens minns att hon varit inne i ett ridhus eller gått över en bom. Då blir det ju skitsvårt att rida trav och galoppbommar på kvartslinjerna och samtidigt rida dom raka när det enda Cindy helst vill är att vända och springa åt andra hållet.

Då är det absolut mer än knivigt att rida fyra raka korta språng på 12 + 12 meter så totalt 8 korta språng, 3 små skutt över bommar och samtidigt vara helt spikrak och helst inte vara redo att ta till flykten i okänd riktning. Dessutom gärna ha halsen lång och ute. Och när man sen klarat av det kunna vända i galopp komma upp på nästa långsida, bryta av till trav på kvartslinjen, pricka tre travbommar nu istället och sedan fatta galopp på kvartslinjen för att komma ut på nästa långsida igen och de tre galoppbommarna.

Som sagt man kan öva på det i oändlighet och aldrig för mycket, såg att ridely lagt ut en ny övning nu med Annsie om just rakriktning och små bockar på medellinjen. Jag ska helt klart ta med mig den och öva på! Så variationen kan som sagt göras oändlig.

Och det jag egentligen ville komma till i detta flummiga inlägg var att jag tror att typ mer eller mindre alla skulle behöva öva på att rakrikta sina hästar mera. Och att ta med sig det i sin uppvärmning, på sina transportsträckor, över bommar, i sina galoppombyten etc. Det behöver ju inte bara vara för jobbet i hoppningen utan för allt jobb. Jag tycker dock att bommar oavsett om man är hopp eller dressyrryttare absolut är till hjälp. Det blir ganska svart på vitt hur mycket man är ute och flaxar.

Ta hjälp av hinder och och bommar även om du inte vill hoppa som här om dagen när jag red byten på medellinjen på Gullis så utnyttjade jag hindren som stod i ridhuset så att jag helt enkelt måste kunna vända från långsidan in i serien så att jag inte kan sladda in till mitten av ridhuset för då skulle jag behöva en knäprotes efter att ha skalat av mitt egna knä mot ett hinder. Utan ordning, reda, kunna vända upp. Vi hade 3 m och 6,20 m mellan och så tjock är inte en häst oavsett vilket hål man väljer. Sedan red jag bytet på mitten och hade sedan ett hinder på andra långsidan som jag då såg till att ha på min nya innersida för att inte bara välta över i bytet och vara ute i andra varvet. Utan byta rakt, rida rakt, runda hindret och komma ut i andra varvet.

Jag tror verkligen att detta är sjukt viktigt för allt man gör och är det något alla borde lägga lite mer tid på nu i Corona-tider och brist på tävlingar så tycker jag absolut att detta borde bli din motivation.

Och tittar vi på bilderna från helgen på Liten och hennes travhoppning så tycker nog ändå jag att hon travar rätt rakt, trycker av rätt rakt och landar i galopp rätt rakt. Så det ger absolut resultat.