En flott liten häst.

Då har även Cindy gått årets första dressyrträning. Och ja det stämmer vi är inne i februari och har då alltså inte tränat dressyr sen i december. Helt korrekt uppfattat. Vi har helt enkelt kämpat på på egen hand och försökt öva på alla dom byggstenarna vi har fått med oss sedan tidigare. Slöseri med tid kan en del säkert tycka – hur kan man vara så oansvarig att inte träna på 1,5 månad? Men jo vi har ju faktiskt tränat en del hoppning för både Emeli och Lasse så vi har absolut haft ögon på oss. Och jag kan lugnare er, vi fick mycket bra betyg efter måndagens träning med Pelle för det jobbet jag har lagt ner själv nu.

Jag fick ju den där mardrömsläxan av Rebecca som vi alla minns, få en längre hals. Låter självklart såklart men uj vad det inte har varit kul att jobba med den så kan vi säga och det arbetet är ju absolut inte klart på långa vägar än! Men det har varit nyttigt för mig och hästarna att jobba på lite i det tysta och bara bli bekväma(re) i den nya ridningen. För i början var det lite som öppet hus på ridskolans dag där ni vet ens föräldrar fick prova på att rida på någon snäll ridskolehäst. Liten den känslan hade jag varje dag i drygt en månad. Super härligt … om man trodde att man eventuellt kunde rida ett uns så gick det över under den perioden det kan jag lova!

Sen har vi som sagt mycket jobb kvar där fortfarande framförallt på Liten som fortfarande när hon blir het och glad gärna kryper in lite bakom och lägger i sin jag kan själv växel. Och då måste jag hela tiden påminna mig om att jag vill inte dra i tygeln utan jag vill fortsätta vara konsekvent och bara jobba hela tiden på att få ut halsen och få en distinkt takt i traven.

Det jobbet har ju varit lite lättare på Cindy ur det avseendet att hon absolut inte är en het häst. Där blir det ibland lite motsatt effekt att jag upplever henne lite slow och jag då blir lite väl ivrig i mitt driv att hon ser lite stressad ut för hon trycker då inte på utan blir bara slösnabb då istället. Slösnabb är ju ett farligt läge för den som sitter på upplever ju just delen slö medan den som tittar på upplever just den del snabb. Typiskt obra kombination.

Men just den delen fick vi väldigt mycket beröm för nu att jag har blivit mycket lugnare i hela min ridning och sitter lite mer rakt upp och ner på hästen och med hästen. Och Cindy fick beröm för att hon nu rörde sig mer genom kroppen och med en större gång och att hon det väldigt mycket mer flexibel och steglös ut i sina växlar.

Jag har även fått in bakbenen mer under henne i galoppen även om jag såklart fortfarande måste fortsätta med jobbet att tänka uppförsbacke och att jag ska sitta på hennes bakben. Men hon har ju alltid haft en väldigt bra galopp men hon har haft lite svårt att använda sina bakben ordentligt hon har lixom haft lite för mycket kraft i dom i förhållande till hur mycket styrka hon har haft i kroppen så då har dom hamnat lite bakom henne. Men nu är det jobbet som sagt mycket bättre både i dressyren och hoppningen vilket är jätte kul. För allt blir ju så mycket bättre då även om man har känt på henne lite i hoppningen att hon blir lite matt fortare i passen just nu ett tag men det är ju för att det andra börjar bli så mycket bättre så orken tryter lite då rent kvalitetsmässigt i sprången ibland men det ska bli så kul när alla dom bitarna är på plats!

Men vi fick som sagt mycket beröm i måndags på träningen, Pelle tyckte att hon har utvecklats jätte fint och han tyckte att det skulle bli kul att se var procenten landar i år när hon nu är så mycket mer ridbar än förra året. Det låter kanske lite drygt jag köper det men jag ser också fram emot i år och hur hon kommer vara på banorna för förra året blev det lite att åka häst fortfarande medan nu känns det verkligen som att jag kan rida henne för mina ben. Alla minns vi ju hur mycket jag har ramlat av och senast i oktober precis innan vi skulle åka ner och debutera internationellt och hur jag laddade upp med en vecka att sitta i spagat på henne. Så ja det här ska verkligen bli så sjukt kul!

Lite som Pelle sa det är ju lite med livet som insats du har lagt ner det här jobbet men hon börjar bli så fin nu!

En flott liten häst!

Super nöjd som sagt med henne så jag längtar verkligen efter att rida varje dag, längtar såklart efter att rida alla mina hästar varje dag, dom är alla så fina just nu!

Imorgon väntar onlineträning med Stefan på båda brudarna så det ska bli sjukt spännande och då kul. Men vi får se om han är lika imponerad av oss och vår utveckling. Han har inte heller sett oss sen gärds så det kan ju bli en kalldusch och tillbaka till skolbänken en stund. Tur att vi har lite tid på oss att träna ändå för jag är fasen alldeles för frusen för att tävla just nu. Hua det ska mycket till innan jag kliver ur min Michelin outfit på ett tag känner jag.

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s