Lösgalopp i snö.

I helgen fick hästarna komma ut i stora hagen och busa och man kan säga att dom absolut uppskattade det och busade i dagarna två. Så härligt för dom ❤️ och dom har känts riktigt fina att rida efter så det var nog absolut gött jobb för deras kroppar.

I övrigt har denna vecka bestått av trim och lite markarbete. Känner att jag sitter lite fast i kort galopp träsket. Jag hamnar ju väldigt gärna där … det är ju lite av min favorit gångart och det kan man absolut tycka är ett problem …

Och trots att jag vet det så utmanar jag mig inte riktigt utan sitter glatt still där och guppar … måste få alla tre hästarna lite starkare av backen utan att det gör det genom att vara långa i kroppen. Utan lång hals – ja! Kort kropp – gärna. Höjd och styrka i galoppen – önskvärt.

Men det är väl som alltid. Nu kan man ju nästan börja räkna ner lite till tävlingssäsongen och då blir jag lite nervös för en stund och då kommer jag in i ett lite – bäst att bara rida bekvämt mode innan jag ger mig själv en liten lätt välplacerad lavett och inser att jag måste fortsätta att utvecklas och träna målinriktat för att både kunna bli bättre och för att kunna uppfylla årets mål.

Samtidigt som jag är så himla sugen på att komma igång och tävla så känner jag mig samtligt så otroligt oförberedd på samma gång. Även om jag i teorin tror att hästarna är bättre än förra säsongen så vet man det ju inte förrän man kastar sig ut och provar. Och något man kan vara säker på är ju att himmelen kommer inte ramla oavsett hur det går men jag har verkligen med åren blivit mycket mer sån att jag bara vill tävla när jag känner mig 200% förberedd. På gott och ont skulle jag säga. Jag tror att en blandning av mitt gamla jag – jag tar starten som den kommer och mitt nya jag – jag vill vara topp 3 för att känna att jag gjort mina hästar rättvisa, skulle vara den perfekta mixen. Ibland måste man helt enkelt våga även om man inte är 200% säker men sen behöver man inte ha hybris allt för länge så att säga.

En och en halv månad har gått på året och jag känner mig lite stressad med vad jag har gjort med den tiden … men ska bli jätte skönt med avstämning tillsammans med Lasse i helgen för den fortsatta träningen. Och sen kommer Pelle på måndag. Och jag vet att jag alltid kan bolla med människor i min närhet så som Emeli och Rebecca så rent teoretiskt borde jag vara lugn. Jag har aldrig haft bättre förutsättningar än nu med så kunniga och engagerade människor runt mig. Men samtidigt har det nog aldrig känts som att jag kan så lite som nu.

Men det är väl så det är med ridning. Ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man kan.

Nedräkningen har börjat. Drygt 6 veckor kvar till säsongen sparkar igång. Och med tanke på hur fort årets första 7 veckor har gått känns det nästan som att det är tävling imorgon.

Om teamfors

Tjej på 31 år, jobbar till vardags som Finance Manager på Spalt PR. I stallet står 4 fälttälvanshästar på olika nivå och tävlar allt från 90-klass till internationell 2*-klass. Tränar och tävlar i första hand mina egna hästar men har då och då någon häst i träning för vidareutbildning och tävling. Kommer här att dela med mig av vad som händer och sker i så väl min vardagliga träning som på tävlingsplatser runt om i landet!
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s