Trots att det ändå inte var sådär jätte kallt igår, typ -11 en stund. Jag menar det kan ju vara så mycket kallare så hade jag en sån dag igår då händerna bara inte fungerar.
Så jag härdade ut dryga 40 min med tårarna forsandes längst kinderna, en hel del skritt och någon form av fågeldans och däremellan lite lätt jogg för Gullis.
Jag får ju såhär ont ibland men det var verkligen länge sen nu när händerna var helt ur funktion även om jag nu en längre tid haft ont dygnet runt i dom men på ett lite annat sätt.
Tur att Gullis är både så snäll och och så tålmodig att han står ut med mig när jag har ont och att han är så mjuk och fin att rida där emellan dom korta stunderna jag kan rida ❤️
Anndao var världens gulligaste och red på Liten och tur var väl det för hon var fortfarande i gasen efter söndagens hoppning så det var verkligen bra att hon kunde gå ordentligt.
När man såg hennes helikoptersvans komma dundrande fram längs långsidorna så kändes det väldigt skönt i händerna att inte var just jag som satt på
Världens bästa mamma fyllde ju även år igår då det blev en kort dag i stallet där hon var världsbäst och mockade medan vi red. För Cindy och Elmer blev det temp, gos och morötter innan vi for hemåt. Tyvärr var ju promenad för mig helt uteslutet med tanke på händerna. Vi får bara hoppas att temperaturen vänder och går åt rätt håll igen så kommer nog skylten åter i funktion upp.
Ikväll är jag själv i stallet och har dessutom revisorer hela dagen så vi får se 1. När jag är klar 2. Hur mycket jag hinner med. Hästarna har ju enligt plan sprungit alla dagar sen dackefejden så dom kan med gått samvete vila så det är bara Cindy och Elmer som behöver ett uns mer kärlek ❤️