66:an

Man vågar väl inte säga allt för mycket men det börjar känns ett uns som att jag och hästarna snäppt upp oss lite över lag även om Gullis haft en högre nivå förut så börjar jag som ryttare kunna leverera likvärdigt på alla hästarna vilket känns väldigt roligt!

Om man tittar tillbaka på mina senaste ritter så skulle man snart kunna börja kalla mig för 66:an, då jag snittar på mina 9 senaste starter på drygt 66,75%

67

Har också haft ett nerslag på mina senaste 5 starter så det är också väldigt kul. Har för övrigt inte haft mer än 4 fel på någon av mina fälttävlansbanhoppningar i år.

Terrängresultaten ser kanske inte så lysande ut såhär när man bara ser bilden ovan men alla dom har ju en enkel förklaring och jag är jätte nöjd med alla dom ritterna.

Man får inte glömma bort att det är detaljerna som gör det och sakta men säkert börjar detaljerna bli bättre. Väldigt kul att öka sin lägsta nivå generellt och det känns som att jag har tre riktigt fina hästar att utvecklas med framöver. Innan årets slut får vi väl kämpa mot att jag ska kallas 68:an istället för 66:an helt enkelt. Och att jag ska sitta kvar i terrängen 😉

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

dressyrhäst.

Liten har ju haft lite väl stora fallenheten för kür av olika slag så hon har fått gå väldigt mycket dressyr nu ”mellan tävlingarna”. I hennes fall så räknas ju fälttävlan som tävling och dressyrtävlingar mer som att vi åker bort och över på att springa på tygeln utan att göra blandade småhopp allt för mycket.

IMG_3624 (redigerad).PNG

Efter det lite oturliga broddtrampet är hon nu tillbaka i träning och känns riktigt fin! Så hon inledde förra veckan med en riktigt bra träning för Pelle för att sedan avsluta den med ett riktigt bra dressyrmeeting.

Vi styrde två dagar till Gripens sommarmeeting och red tre klasser. Planen är ju att vi ska rida div II i höst så jag kände att det kunde vara skönt med en LA i ryggen, Liten har ju bara gått det en gång tidigare för typ 3 år sen och då bjöd hon på seriebyten och diverse annat som inte ingick i programmat så efter det blev hon degraderad till dagisklasser och särskola. Under lång tid …

IMG_3622 (redigerad).PNG

Vi började fredagen med att rida en LB:2 som hon gjorde riktigt bra 67,00% och ett pris blev belöningen för den insatsen! Så det är jag ändå väldigt nöjd med det kändes som ett säkert program där jag kom ganska mycket till ridning.

IMG_3521.jpg

Vi fortsatte sedan fredagen med en LA:3 som jag är ännu nöjdare med! Tycker att hon löste det väldigt fint och kändes väldigt bra, klart att det fortfarande saknas lite kvalité för att kunna hålla en stor trav hela tiden och även få till ökningarna, dom blir lite för tama. Hon ha inte riktigt fått in styrkan och tekniken att sträcka på sig utan vill fortfarande gärna bli lite snabb där. Men annars skulle jag inte säga att vi hade så stora missar, hon blir lite för het i skritten fortfarande så den bjöd på en 5 och ett taktinslag. men i övrigt fina kommentarer och siffror genom protokollet och vi landade på 67,28%

Riktigt lyft om man jämför med när hon blev förpassad till särskola för 3 år sedan. Inget pris, det föll på decimalerna men vad gör det när hon faktiskt har gått in och gjort det som var målet – ett riktigt bra program utan kür!

IMG_3620 (redigerad).PNGIMG_3619 (redigerad).PNG

På lördagen återvände vi till Gripen för att rida ännu en LB:2, kan bara säga att jag är riktigt nöjd med henne och denna ritt kom ju även på film som ni kan se här nedan. Tycker att hon var riktigt fin och ridbar och jag kunde verkligen börja rida med benen om henne inne på banan. Riktigt nöjd! Även om procenten blev något lägre än dagen innan så tycker jag att hon har höjt sin grundnivå riktigt ordentligt.

Det blev 66,66% denna gång så absolut inte långt ifrån fredagens 67% och , en procent ifrån pris. Även om jag måste erkänna att jag tyckte att hon var värd ett pris! Helt klart! Men man är väl alltid lite egenkär och tycker att sina egna hästar är riktigt fina.

Jag hade en högre kvalité genom programmet på lördagen men tyvärr en kostsam miss i ena upptagningen där hon inte riktigt orkade hela vägen. Men ett bra kvitto och vi vet verkligen vad vi behöver öva på.

IMG_3618 (redigerad).PNG

Det känns riktigt lovande inför kommande fälttävlan att kunna gå ut med en så stark dressyr och det har verkligen varit roligt att tävla denna helg!

Det blev en silverrosett i Agrias Guld Cup då lördagens klass var sista kvalet i cupen, självklart hade jag gärna ridit över 68% så jag hade kommit till finalen med två guldbiljetter likt IDOL men å andra sidan så ska jag ju inte rida finalen då det vankas fälttävlan på ”hemmaplan” då. Så vi får se oss nöjda med att vara tabelltvåa till finalen efter 33 + 22 poäng. Jätte kul initiativ med en cup och får Lite har det verkligen varit toppen att tävla så mycket dressyr som hon har gjort den här våren.

Går inte att komma ifrån att allt blir bättre med en bra dressyr och har man en häst som Liten som nästan varje start i år har varit dubbelt felfri i hopp och terräng och slutat på sina dressyrstraff så är det ju helt klart dom som ska förbättras.

IMG_3604.jpg

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nära skjuter ingen hare – men glad ändå.

Ja precis ändå väldigt glad! Gullis var även han med till Åby och fick gå en H100-klass som han gjorde på ett fint sätt.

Jämn och stadig dressyr belönades med 68,25% och det får jag ändå se mig nöjd ned. Något mattare ökningar än vad han kan göra och en elak broms som bet honom vid ett tillfälle. Men i övrigt väldigt nöjd med honom!

Hoppningen gjorde han sedan bra måste jag ändå säga även om han blev lite spänd en liten stund då jag av någon högst oklar anledning tappade stigbygeln efter hinder nr 1?!

Hoppade av och landade utan konstigheter men sen vips så var foten ur. Och Gullis är ju väldigt känslig även om jag tror att många kanske inte upplever honom så när jag rider men är det något han avskyr så är det när jag tappar balansen.

Jag kände mig för en stund som öppet hus på ridskolansdag när jag flaxade runt i sadeln. Men efter hinder nr två var ordningen återställd med två stigbyglar och Gullis blev lite lugnare att det inte flaxade så mycket på ryggen på honom igen. Så det blev en felfri runda som la oss på en 3:e plats inför terrängen.

Terrängen gjorde han sen på ett väldigt fint sätt, jag fick lite väl blodad tand och var väldigt sugen på pris då jag visste att ”om jag bara” red in på tiden så skulle jag vara tvåa.

Då han tittade till lite på ett nerhopp på Nilslund på stilterrängen han gick där så bestämde jag mig för att inte ha ”ett skit stopp” på det lite större nerhoppet här. Ni vet när man kommer fram till kanten och har släppt benen lite. Utan jag skulle minsann rida hela vägen ut för kanten och över spetsen som stod dryg 6 språng bort.

Man kan säga att Gullis var väldigt lydig! Jag red av honom lite med benen. Med min rutin borde man veta vad som händer då …. självklart sopade Gullis ut för uthoppet, han kändes som att han blev något ställd av djuplandningen och landade lite tungt varpå jag tappade lite balans och ramlade fram lite på magen.

Och som jag skrev om hoppningen så tycker Gullis inte alls om när jag tappar balansen! Så han satte av i en form av sken skulle man kunna säga … så vi han ta ett rätt rejält ärevarv runt terrängbanan innan kontrollen och lugnet var återfunnet. Men när jag satt säkert i sadeln igen och Gullis kände att jag hade ordning på grejerna så fortsatte vi sedan felfritt i mål.

Tyvärr var det ju just även där som led Cindy hinder 5a och b. Och då tillåts inga ärevarv. Så 20 straff med i protokollet men i övrigt galopperade han på extremt bra så trots ärevarv av större men snabbare sorten gick han in på tiden i mål.

Självklart tråkigt att inte få komma hem med en blå rosett men ändå jätte kul med en fin runda i ryggen efter den här säsongen! Väldigt fin i alla vatten, på alla smalhinder. Både i lördags och i onsdags.

I onsdags gick han ju en stilterräng IT100 på nilslund felfritt på tiden med 8,0p och en 3:e plats.

Så vi har äntligen haft lite medvind med skor på och bra rundor i kroppen. Så vi hoppas att denna trend ska få hålla i sig.

Anndao red även en jätte fin och felfri IT80 på honom i onsdags så vi har haft en riktig toppenvecka att lägga bakom oss!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

100-debuten

Kan knappt tro att det är sant, för mindre än ett år sen red jag min första H80-klass på Cindy och tänkte nog då att

  1. Kommer vi överleva?
  2. Vi kommer behöva så många 80 o 90-klasser innan vi ens kan tänka på annat!
  3. Trodde jag skulle dö bara av att gå banhoppningsbanan…

Men även om stilen var lite spänd då så fick hon ner en bom i banhoppningen men levererade en felfri terräng så en 3:e placering var ett faktum!

40796479_2209450782417629_6123358212759486464_o

Och efter det har hon fortsatt att leverera felfria terrängrundor och banhoppningar med max 4 fel och även kammat hem en 2:a placering i IT80 och en 3:e placering i H90. Samt den där snopna första utanför.

Så efter 2 felfria 80 och 5 felfria 90 rundor var det nu dags att ta det ändå för mig rätt stora steget att debutera 100-klass. Det kanske inte låter så stort men jag har ju ramlat av några gånger på vägen, hon har varit väldigt rädd för andra hästar och dom första starterna jag red red jag i hoppsadel och förbygel både för att sitta unset säkrare och för att slippa sitta av mellan dressyr och hoppning. Så för mig känns det ändå väldigt häftigt och stort och som att den här resan har gått så himla fort!

Så i tisdags styrde vi ut till Nilslund för att tillbringa en kväll på terrängbanan med Mathias som vägledare och för att ta oss an svårigheter som jag inte ens tänkt att vi skulle klara ännu. Men hon gör verkligen allt så himla enkelt och hon är verkligen så himla, himla bra! Hon hade alltså inte hoppat terräng på 6 veckor och går bara ut och levererar som om hon aldrig gjort något annat.

Så på onsdagens var det dags för debut i IT100. Om hon var bra på tisdagen var hon om inte ännu bättre på onsdagen och levererade en väldigt fin runda inom tiden som belönades med 8,2 p och det i sin tur belönades med en 2:a placering! Kan man vara stoltare?

Så i lördags var det dags för den riktiga debuten i H100-klass, alltså hela paketet med dressyr, hoppning och terräng. Dessutom den svåraste terräng hon någonsin skådat med tre vattenhinder, spets och tårtbit (som hon tidigare aldrig hoppat) och en hel coffin. Så det var absolut ett prov utan dess like.

Hon började med att göra en helt klart godkänd dressyr, lite spänd när det var tre dressyrbanor igång samtidigt och dessutom gick dressyren på terrängbanan så det fanns mycket att titta på. Och sen har ju Åby även några grisar som man ska passera på väg upp mellan banan och parkeringen så det var helt klart många intryck för den svarta lilla hjärnan. Men trots det belönades hon med 65,65%. Så det är jag nöjd med. Hög ”lägsta nivå” kan man känna.

Hoppningen kändes jätte fin trots att den började lite snopet när ingen hade meddelat att 100-klassen inte fick starta sin hoppning förrän efter att den 2* hoppningen var klar. Och då jag hade Gullis med mig också var jag ju extra snabb med att byta häst och hoppa fram. Så det blev helt klart lite tokigt med ett långt avbrott och utebliven hoppningen för en stund. Men trots lite dubbel framhoppning och avbrott går hon in och gör en jätte fin runda! En bom föll när hon tittade på vattnet men annars felfritt och fint. Och det känns som att det finns så mycket hoppning i henne!

Lång väntan till terrängen som gick av stapeln vid 17 på eftermiddagen och en ändå väldigt nervös ryttarinna gick hon ut och gjorde en så fin och klok runda! Jag är så himla imponerad över henne.

Tyvärr är på gott och ont är hon ju uppvuxen med Allan V och alla som känner Allan vet hur Allan är. Och något jag inte trodde hon kunde göra kunde hon! Allan har nämligen ett litet extranummer som han är väldigt bra på och som han tydligt lärt ut till sina efterföljare så Cindy gjorde helt enkelt en snurr mellan två hinder. Tyvärr var det just där numrerat A och B. Hon tittade helt enkelt på några mjölktunnor som stod lite fint som infångare, så när hon landad efter nerhoppet var snurren ett faktum, vi hann lixom inte ens fram till hindret, haha. Och det kändes för en sekund som att jag satt lite löst. Men då det som sagt var A o B så blev det 20 straff med i bagaget. Men jag kan ändå inte vara annat än nöjd över henne att hon i teorin gick in och var felfri på hinder ännu en gång.

Lite försiktig i alla vattenhindren men hon ger en så lovande känsla och det är så fantastiskt roligt att rida henne. Hon växer för varje dag och lika så kärleken till henne. Kan inte annat än att se fram emot resten av säsongen och hela kroppen längtar efter nästa tävling och utvecklingen tillsammans med henne! Nyper mig i armen och hon har faktiskt gått sin första H100 och det med bravur!

Älskade, älskade Svarta Fara! ♥

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sommarkvällar.

Hur härligt är det inte med sommarkvällar som igår? När man rider ut vid 19-20 och det är över 20 grader varmt och solen strålar. Att dessutom rida ut med en av dom vännerna man gillar mest gör saken absolut inte sämre!

Så härlig torsdagskväll med en ordentlig skritt över stock, sten och snår. Som vi sen avslutade med galopp ute på vägarna. Brudarna uppskattade helt klart att få komma ut och sträcka lite på benen. Även om dom har passat på och busa en hel del i hagen nu när dom har fått gå på betet ett litet tag. Så himla lyxigt för dom!

Hästarna känns på det stora hela fina efter de två lite lugnare veckorna och även om det tar emot och säga ordet höst för det är ju trots allt bara juli så ska det bli spännande tävlingar framöver.

Planen är ju tävling redan nu till helgen så det ska bli riktigt kul!

Hoppas hästarna är lika taggade som jag på alla roliga utmaningar som väntar!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Efter träning kommer vila.

Bortsett från Gullis hovar så har ju hästarna gjort en fin vårsäsong måste jag nog ändå erkänna där alla tre har haft riktigt fina ljusglimtar och brudarna har verkligen varit väldigt duktiga.

Så det kunde ju inte passa bättre än att göra hästarnas tänder nu precis innan jag åkte till Falsterbo så hästarna har fått två lite lugnare veckor med vila, ute dygnet runt, lite tid utan ryttare på ryggen, uteritter och mys. Helt perfekt alltså att få mellanlanda lite.

Så nu har jag precis kommit hem och vi har börjat jogga igång igen vilket är så kul! Två veckor utan bästisarna skapar verkligen abstinens, och det i kombination med att spana på så väl fina hopp som dressyrhästar en hel vecka gör ju inte saken sämre. Än mindre när man dessutom har sina dressyrtränare i tältet bredvid. Då hinner helt klart byggas upp ett stort träningssug!

Hästarna har känts väldigt fina nu efter microvilan så det är jätte kul! Dom har både fått trimma och hoppa lite lätt och gör det med lätthet.

Köpte ett nytt bett i Falsterbo som jag provat lite på brudarna och än får det väl godkänt i sina tester. Men än som sagt bara lättare jobb än så länge.

I övrigt njuter hästarna av lite gräs några dagar och gigantisk hage så dom är mer än lyckliga och busar och äter för fullt! Paradiset helt enkelt!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vargtänder

Då var det dags att avlägsna lite dolda vargtänder. Cindy har inte varit störd av dom alls men dom gör ju absolut ingen nytta och nu när vi åkte in till kliniken för att även gå igenom hennes överbett så passade vi på att plocka ut dom.

Jag ska ju dessutom vara nere i Falsterbo en vecka så två veckor bettlöst passar sig utmärkt i planeringen.

Hon har ju dessutom levt upp till alla förväntningar och varit väldigt fin i alla sina tävlingar så lite vila och smälta våren kan inte bli bättre.

Tänderna satt bra och var lätta att ta ut och tänderna slipades ner så mycket som det gick så nu är vi snart redo för vår 100 debut! Hoppas jag iallafall känns så overkligt att hon startade sin första H80 för mindre än ett år sen och att hon sedan dess varit felfri iallafall sina starter och kvalade på direkten till H100.

Med till kliniken var även Gullis för sin vanliga rutinkoll som han har var 6:e månad. Han börjar bli ”väldigt fin” i munnen nu så det känns jätte skönt!

Vi stod där och skojade lite om dolda vargtänder och hur kan man man missa dom? Och vips tro det eller, men vad tror ni att vi hittade i Gullis mun …? Jo mycket riktigt en dold lite vargtand! Den har alltså missats under alla år, och även om Elis varit den som gjort hans mun mest så har ju hon både varit gravid och föräldraledig och någon gång även sjuk så den har missats av precis alla som någon gång tittat honom i munnen.

Nu har den ju absolut aldrig någonsin stört honom och Gullis är nog en av dom absolut finaste hästar jag har ridit men självklart fick den nu åka ut när vi tillslut hittade den.

Så det fick helt enkelt bli 3 vargtänder mindre så där en helt vanlig måndagseftermiddag. Och två överbett fixade och tillsnyggade.

Alla tänderna satt bra så det blev väldigt små snittytor men hästarna får trots det vila sina munnar från bett nu i 2 veckor innan vi kör igång igen. Och sen är vi redo för resten av säsongen och så kör vi nästa koll i januari 2020.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar