Tre veckors jobb bortblåst?

Ja det är frågan det men hästarna var iallafall glada! November levererade toppen väder och mjuka grusvägar så då kan man ju inte göra annat än att njuta av en härlig tur runt golfbanan med alla hästarna.

Dom håller på att höstfixa golfbanan just nu så den ser inte riktigt ut som den brukar och då visar det sig rätt tydligt att hästars hjärnor har en storlek av en valnöt …

Det såg ju absolut inte ut till 100% som det brukar göra så Gullis vände ju absolut en gång och Liten tvärstannade en gång. Men ändå tur på ett sätt att jag hade övat på dom två innan så jag kunde inta stridsposition när jag kom ut på Cindy sen.

Att rida ut Cindy är ju en upplevelse som vi alla vet. På terrängbanan är hon ju en tiger även om hon absolut vänt en gång. Men där som sagt en helt annan häst. Hemma i skogen är det ren överlevnad som pågår i 40-60 min om en säger och ibland är det en konst att ens få henne att galoppera haha.

Men hästarna verkade tycka att det var riktigt härligt att komma ut! Gullis bockade som en tok och Liten hade en växel av ljusets hastighet…. det är då man känner lite extra hur stolt Rebecca är över oss … hejdå tre veckors jobb med lång hals och vänta växel. Vi börjar om nu …. Liten var ju absolut så glad att hon lyckades spräcka ett blodkärl i näsan. Och nej ni kan vara lugna! Jag är ingen djurplågare även om ett uns av blodvite syns. Liten är kollad från topp till tå och har gjort ett stort arbetsprov för detta och hon har en lång glottis, vilket gör att hon låter som en skördetröska alltid när jag rider och ibland när hon blir uppspelt så fnyser hon till lite hårt med den. Men då förstår ni iallafall hur glad hon var!

Cindy som sagt handlar det mycket om överlevnad men tycker ändå att hon var bättre efter typ halva turen. Sen om det berodde på att hon visste att nu bär det hemåt eller om det var ett uns av avspändhet men skönjde ja det är jäkligt oklart men skönt att känna att halsen kom ut på henne iallafall och att hon kunde galoppera på fint in i handen.

Riktigt, riktigt härlig dag om inte annat och jag hoppas helt klart vi får några till dagar av den här sorten och att hästarna kan få komma ut och göra några bra galoppjobb här under vintern. Det hade ju varit magiskt! Även om man känner att kylan smyger sig på lite men jag har gärna perfekta grusvägar iallafall en liten stund till, det hade varit så härligt!

Vi har ju galoppbanan hemma på gården också såklart men även den är beroende av vädret och att solen kommer fram och bjuder på härliga höstdagar. För visst får man räkna detta som höst fortfarande när det är så här härligt! Vinter är på något sätt ett uns mer negativt i alla fall i bemärkelsen att man vill ha kala och mjuka grusvägar. Inget går väl upp mot en härlig galopp i snö så är det ju men kom igen vi kan väl alla erkänna att dom dagar man verkligen kan galoppera i perfekt snö typ går att räkna på max en hand per säsong. Så då om ni frågar mig så älskar jag grusvägarna.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nu är den borta.

Ja igår blev det lite uns akut så att tanden åkte ut. Var på koll i torsdags em av den och då bestämdes det att fredag 7:40 skulle den ut.

Lite mör, lite svullen, lite ont. Känner mig lite som en tandlös uteliggare och låter lite full när jag pratar … men otroligt skönt att vara av med den.

Den fick plockas ut i tre delar men det var verkligen en proffsig akut tandläkare som var klar på loppet om 20 min efter en prognos på typ timmar … så jag bara bugar och bockar.

Men detta har ju medför att hästarna faktiskt har haft två respektive tre dagars vila nu när jag varit lite klen. Men dom verkar absolut inte dö av det. Liten har fått sola, vibra, vila och skritta. Cindy har vilat och skrittat. Och Gullis har fått bli klippt, vilat och joggat. Han är ju den snällaste i världens så idag fick han bära runt mig lite snällt efter en dags ridförbud av tandläkaren.

Imorgon ska jag dock unna mig en härlig dag i stallet med massa fix och mys. Packa undan lite tunna täcken, packa upp lite tjockare som jag tagit med hemifrån, smörja, rykta, kanske slänga i en tvättmaskin, rida och pyssla. Så det ser jag verkligen fram emot, hoppas dock att vädret bestämmer sig för att vara bättre än i dag för du tusan va blöt jag har varit.

Nu har jag unnat mig ett bad, är inte badkar ändå livet kall, innan det blir lite tvhäng och soffmys, några värktabletter och förhoppningsvis så sover jag gott sen. Har ju absolut sovit dåligt i två veckor nu med min härliga tand så det kan ju inte bli annat än bättre från nu! Och förhoppningsvis så kommer sakta men säkert min liknelse med skriet blandat med döden återgå till en något normal människa. Eller som mammas kommentar igår när hon tog hem mig från tandläkaren – Det är tur att jag vet att du har varit hos tandläkaren annars hade jag trott att du hade fått en stroke. Jo man tackar ja! När utseendet är till ens fördel ….

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nakenfis påbörjad.

Då har jag börjat ta ta lite i to do listen så igår blev det en dejt med klippmaskinen och Gullis nakenfistid är påbörjad.

Hann inte riktigt med hela då jag både var ett uns sen i stallet och batteriet i klippmaskinen tog slut en stund.

Men väldigt skönt att bara faktiskt ha lite på benen kvar och lite under magen också. Gullis har ju en faiblesse för att lägga sig lite i någon form av magplask rakt ner i boxen och det gynnar inte alltid renligheten av hans mage. Så den måste saneras lite mer innan det går att få till ett bra resultat.

Men han hade verkligen blivit så långhårig så det var så på tiden att få det gjort för att kunna fortsätta träna honom utan att behöva spola honom efter varje pass.

Lite ränder blir det ju tyvärr eller iallafall när jag klipper, för jag är så långt ifrån ett klipp proffs man kan komma. Men självklart så kommer jag att rätta till varje gång kaggar av honom täcket för att komma så nära perfektion jag kan komma.

Men som sagt otroligt skönt att en häst nu nästan är klar så blir nästa projekt Liten sen för hon är som sagt också otroligt fluffig. Och det går inte att komma ifrån att nyklippta hästar är härligt för vad man än ska göra, rida, träna, rykta och sköta. Svarta Faran får vi se, kan vara så att året 2020 är just året som blir hennes första klippning. Men den som lever får se det helt enkelt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Man känner sig ganska dålig.

Kan bara hålla med Rebecca. Att just när man gör det här jobbet med Liten med att verkligen öva på att få ut halsen, få ett stöd längre fram och få henne mer självbärig det är inte just då man känner sig som bäst kan jag lova!

Jag jobbade ju även på detta när jag var i Skåne och tränade med Malin, just att jag ska få ut halsen och kunna komma intill med benen utan att det blir lite som en raketuppskjutning tan snarare att jag får ett starkare och mer bärigt tryck.

Så just nu jobbar jag med detta verkligen varje dag oavsett om jag trimmar, rider bommar eller rider på hinder.

Hon ska vilja vara hos mig oavsett vad vi hittar på. Och bara för att vi styr på en bom eller landar efter ett hinder så får man inte avgå i ljusets hastighet. Och jag får inte bara börja dra i tygeln och göra halsen kort och tappa bakbenen.

För lite så är det, Liten har världens största motor bak. Hon är svår att sitta på både i trav och galopp, hon sätter gärna mig lite ovanpå och skjuter mig lite upp ur sadeln. Hon trycker på typ allt vad hon kan med sina bakben, lite i tid och otid men så fort jag bromsar så är det lite av det första som stannar. Halsen blir kort och bakbenen kommer bakom kroppen. Här ska det ju bli lite tvärtom. Halsen lång och bakbenen mer in under kroppen.

Det är ju lite det dom händer när jag får mina fel i terrängen. Det är just att jag tappar lite kontakt med bakbenen. Och samma sak egentligen i dressyren, när halsen blir kort så ger det lite av ett enormt utrymme för kür och alla som känner Liten vet att hon älskar kür.

Så just nu biter jag bara ihop, känner mig lite som öppet hus på ridskolans dag och tvingar mig själv att inte instinktivt dra i tyglarna för att skaffa mig kontroll.

Vinterns jobb är helt enkelt att bli mer självbäriga och därmed få ett jämt stöd med en reglerbar kontroll. Men om ni frågar mig just nu hur det känns? Nej usch det är fruktansvärt. Men jag vet ju att jag kommer vara lycklig nästa säsong så det är bara ett jobb som måste göras!

Och frågar ni Liten så tycker hon denna omställning är minst lika jobbig som jag tycker. Hon passar på varje eftermiddag just nu att ta en power nap i boxen innan vi rider. Men det känns skönt att det inte bara är jag som jobbar med denna omställning och ibland måste man vara lite dålig för att bli bättre och just nu är det helt rätt tid på året för det!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Apropå tandläkaren.

Allt efter säsong fix är ju igång hos var och varannan just nu och det är ju inget undantag hos oss. Så vi har haft Daniel ute för ett tag sedan och han gick då igenom alla hästarnas tänder.

Så skönt att få det gjort och både Gullis och Cindy har ju lite överbett, eller ja att säga att Gullis har lite överbett är kanske att ta i åt det snåla hållet men ja båda dom två behöver fixas ca var 6:e månad. Så det var perfekt att få det gjort nu och sedan kör vi innan säsongen igen nästa år.

Liten hade slitit lite snett på sina tänder och han kunde se att hon varit lite stark att rida så hon var ett uns sne i hela käken eller vad jag ska säga. Inget farligt så, hör ju att det kanske låter jätte hemskt men nej absolut inte! Men skönt att få det fixat och bra att tänka på det för mig. Och just nu tränar vi ju sjukt mycket självbärighet i vår vinterträning så med lite tur kommer allt hänga ihop och Daniel kommer se en förändring till våren.

Något annat sånt där vinterfix är fasen att jag snart måste klippa hästarna igen. Helt galet! Både Annie och Christin i stallet har hunnit med att klippa två gånger och snart är det min tur. Liten och Gullis klipptes ju innan Gärds så alltså typ 4 veckor sen men nej nu är dom som små söta nallebjörnar igen så snart får det bli klipp av dom. Kanske får det bli en söndagssyssla. Men jäklarna va många gånger man kommer behöva klippa den här vintern om man ska behöva klippa en gång i månaden. För i alla fall mina hästar blir svettiga när jag rider och det går inte att komma ifrån att det är lite opraktiskt vintertid att dom blir för svettiga. Älskar vädret just nu att det är så varmt, så får man kanske inte säga för alla klimatmedvetna. Men det är ju helt klart lite lurigt för det medför ju svettiga träningspass. Som sagt alltid är det något 😉 men jag klipper så mycket hellre en gång extra och har en mild vinter. Än snöstorm och driv is.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Alltid är det något.

Ja fasen är det inte det ena så är det det andra. För dryga veckan sedan fick jag verkligen så akut jävla tandvärk från helvetet. Försökte ju som ni vet lösa det med någon form av hemmafix men fick se mig besegrad.

Jag har rätt ytliga tandpulpur, det är sen gammalt för att inte säga födseln så det var ju inget nytt. Men nu som en blixt från klar jävla himmel har jag fått akut pulpit. Grattis till mig. Eller ja jag bet sönder en tand för typ 1,5 år sen eller så ska väl erkännas och där litade jag glatt på typ alla Emil i Lönneberga historier man hör om att min tand gick sönder för 15 år sen och aldrig haft problem. Perfekt för en sån som mig eftersom jag dessutom är paniskt rädd för tandläkare. Traumatiskt att växa upp med en för liten käke och avlägsnande av 8 tänder om en säger.

Men ja nej nu var det bara glatt att ta sig till tandläkaren och jag i min enkla enfald kände ju att nej men dra bara ut skiten så är jag glad. Att dra ut tänder kan jag ju sen innan som ni fattar.

Men ja nej gick absolut inte om en säger. Pulpan är så ledsen att den inte går att bedöva så nu har man borrat in en permanent bedövning för stunden. Tanden har också tre rötter så detta har krävt röntgen vid två olika tillfällen och nu ska remiss gå iväg till kirurg för att tanden nu ska opereras bort.

Så ja det här blev ju världens största grej såklart eftersom jag då hatar allt som har med tandläkare att göra. Så denna vecka har blivit ett uns mer lugnare för hästarna än planerat för jag har mest gått på smärtlindring skulle man kunna säga ….

Men snart är väl skiten väck så vi kan återgå till normalt arbete igen utan den värsta smärta ni kan tänka er.

Som sagt alltid är det något … men det är också alltid någon som har det värre 😉

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skånedagar.

Innan tävlingen i Gärds hann jag och brudarna med en turné ner till Skåne i dagarna två för att få träna tillsammans med Malin och Stina. Så himla roligt och galet motiverade!

För er som eventuellt skulle ha missat så är det ju Malin som har fött upp Cindy, så jag har ju sett Cindy sen hon föddes och jag och Malin har tränat tillsammans sen tiden i Mellantruppen.

Och Stina pluggar just nu på flyinge och gör sin praktik hos Malin så det kan ju knappt bli bättre faktiskt! Så då passade jag på som sagt att åka ner och få massa bra tips och ridning från Malin.

Hästarna var verkligen så himla fina och det var så himla kul att vara nere i Skåne igen för träning! Förr åkte ju jag och Mathias ner minst en gång om året och tränade och med Mellantruppen så tränade vi också mycket nere i Skåne. Men nu har det varit alldeles för länge sen vi var nere så det var verkligen så himla kul och gav så mycket mersmak.

Känner också att vi hade sån himla tur som hann ner och träna innan det blev hårdare restriktioner igen. För även om man fortfarande är galet sugen på att träna och utvecklas så tycker iallafall jag att man kan vara ett uns sparsam med åkandet när läger är som läget är och de allmänna råden är att stanna hemma. Det känns ju lite som att många bäckar små kommer gynna oss till slut om alla bara tänker en gång extra.

Men som sagt galet kul och hästarna var så himla himla fina och vi fick med oss så mycket bra att öva på hem. Är riktigt taggad på att komma ner riktigt nästa vår och komma ut i ottan på terrängbanan.

Och skulle vintern bli extremt mild och Corona lugnar sig så kanske vi hinner ner något mer annars hoppas jag att Botkyrka eller runsten kanske har framme lite grushinder som man med lite tur kan få komma och öva på innan årets slut.

Men det är tur iallafall att Lasse börjat komma upp till oss igen nu efter säsongen, vi har ju haft sån tur att han varit här så mycket i år. Det har verkligen varit ovärdeligt för min terrängridning av hästarna om vi nu ska se något gott med situationen eftersom då Lasse haft lite mer tid för oss.

Man får nypa sig i armen när man har så fina hästar som jag har! Så galet tacksam över dom!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vetcheck.

Vi har ju lyxen att få hem Axel till oss drygt varje till varannan vecka så när vi kom hem från Skåne fick Cindy och Gullis sig höstens vetcheck.

Cindy och Liten kollades även en gång tidigare för drygt 2 månader sedan så nu var det dags igen. Även om Liten får vänta ett uns på hennes nästa check.

Så skönt som sagt att kunna kolla hästarna hemma och så lyxigt att ha så proffsiga människor runt sig hela tiden. Det är ju tillräckligt svårt att ha häst som det är så att få ha grym kunskap i sin närhet känns oerhört privilegierat.

Cindy fick som sagt en grön stämpel i rumpan efter säsongen vilket känns så himla skönt! Men självklart får hon vintervila ändå för att ladda om och smält allt hon har gjort i år. Så hon har tre veckor av hage, vila och skritt på maskin nu.

Jag försökte vara lite snäll och longera henne i repgrimma för hon har absolut börjat tröttna lite på att vila men fan. Hon h a t a r ju att bli longerad så det var ju dömt att misslyckas … så hon får helt enkelt hålla sig till vila, hage och skritt en vecka till innan vi sätter igång vinterns jobb.

Även Gullis har lättare jobb nu i tre veckor innan det är dags att öva vidare på att bli ännu bättre.

Superskönt som sagt att ha hästarna kollade och Liten ska ha en avstämning lite senare och så blir det en till koll för alla hästarna framåt mars innan vi förhoppningsvis får dra igång 2021.

Just nu känns det verkligen skönt att jag hade i mitt upplägg att hästarna skulle ha de lugnt nu och sedan tränas med tanke på läget i så väl världen som Sverige och med alla tävlingar som nu åter blir inställda så påverkar det nu i närtid inte mig och hästarna alls.

Det som tyvärr påverkar är ju att Stefan inte får komma hit just nu vilket såklart är piss trist rent utsagt! Men vi får bara hjälpas åt allesammans och göra allt vi kan för att ta hand om varandra och oss själva och verkligen vara strikta med att stanna hemma, vara ute och svänga så lite som möjligt och hålla en god hygien överlag. I teorin borde det ju inte vara så svårt när precis varenda en i hela landet vill samma sak så vi får hoppas att vi får en acceptabel kontroll så fort som det bara går!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vilken debut. Vilket avslut. Vilken säsong.

Nu har det gått sådär galet lång tid igen. En sisådär lite mer än en månad sen sist. Och vad har vi hittat på under tiden då? Jo men vi har ju både hunnit med att debutera 2*-klass på Cindy, ridit en internationell tävling och avslutat säsongen för alla hästarna.

I september styrde vi ju till Åby med tre hästar och jag måste säga att oj vilken tävling vi gjorde där!

Alla tre hästarna bjöd på fina dressyrer och låg väldigt bra med efter första momentet. Och både Liten och Gullis toppade ju det med varsin felfri hoppning så dom låg tvåa i respektive klass inför söndagens terräng. Cindy fick tyvärr en bom i protokollet men hoppade verkligen så fint! Så hon låg ett uns längre ner i listan och precis utanför placering inför terrängen men jag var ändå väldigt nöjd med henne i hennes 2* debut!

Söndagsmorgonen bjöd sedan på den 2* terrängen och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var nervös! Minns fasen knappt när jag red en hel 2* terräng sist och nu skulle jag ju dessutom debutera med Cindy. Även om vi känner oss så hemma just på Åby så en bättre debut än det här kunde hon absolut inte få!

Och som hon debuterade! Även om jag absolut fick rida hela banan så var hon så med mig och kämpade så tillsammans med mig. Så när vi dryga 5 min senare gick i mål så gjorde vi det felfritt och dessutom på tiden! H E L T U N D E R B A R T !

Då vi dessutom var ett av få ekipage som var dubbelt felfria i terrängen så sköt vi som en raket genom resultatlistan och landade på en 2:a placering i vår debut! Nog för att jag vet att jag sitter på en S Å fin häst men det här är mer än vad jag har vågat drömma om när jag satte upp mina mål för 2020 för hästarna.

Nästa häst ut i terrängen var Gullis och han löste 100-banan på ett så fint sätt! Han lekte runt den tillsammans med mig och tyvärr blev han lite snabb på slutet, jag låg efter dom första minuterna, så vi fick några tidsfel med oss i mål efter raketbränslet dom sista 4 hindren. Surt sa röven när det kostade oss seger men otroligt glad att få sluta även två på honom och dessutom i hans säsongsavslutning.

Sist ut för denna tävling var Liten och jag var extremt sugen på en till placering som ni säkert förstår efter inledningen på dagen. Och hon gjorde verkligen terräng så bra hon också, tyvärr blev det en liten miss in i första vattnet där hon blev lite tittig på vattenkanten och inte riktigt hann uppfatta uppgiften med stocken i vattnet så tyvärr ett stopp. Men efter en liten volt löste hon det hur enkelt som helst och kändes som en miljon resten av banan. Så trots 20 straff med oss i mål och därmed såklart inget pris (som hade varit seger annars, sa den sura räven 😉) så är jag otroligt nöjd med hur hon har kommit tillbaka efter vilan och hur hon känns att rida!

Detta fick som sagt bli säsongsavslutning för Gullis medan brudarna en månad senare fick åka ner till Gärds och gå en internationell tävling! Det som var mitt drömmål i år gick nu i uppfyllelse!

Cindy fick gå en 2*-klass och Liten fick gå en 1* intro.

Cindy inledde med en fin men något natt dressyr, men hon får ändå absolut godkänt i debuten med frack, 66,023% och en 12 plats efter dressyren. Klart hon har skämt bort mig absolut hela säsongen med att ligga sämst 3:a men det känns ändå bra att vara så nära topp 10 i debuten bland dom internationella ekipagen, även om det absolut var mycket svenskar med så var det ju även några tyska och svenska OS ryttare med även om dom såklart inte har sina bästa hästar men ja ni fattar! Gör vi den här prestationen lite matta så känns det verkligen bra med en vinter av träning nu för att komma ut enormt starka till nästa säsong!

Litens dressyr var en klass för sig … hon var allt annat än matt kan man säga och bjöd på diverse extranummer som förståligt nog inte helt uppskattades av domarna även om kommentaren var väldigt glad och positiv häst. I det läget hade man önskat att det var mamma som var domare för en sisådär 20 år sen när hon sa till mig efter en döda svanen uppvisning på en d-ponny – Anna! Jag förstår inte varför du inte vann? Din häst var ju gladast av alla på hela tävlingsplatsen! Jag förstår inte hur Josse kunde vinna hennes häst var sur hela tävling och sprang med huvudet mellan frambenen.

Ja jo vad ska man säga… det är ju lite av poängen i dressyr att dom ska springa med huvudet mellan frambenen och inte vara lyckliga döende svanar ….

Tyvärr red jag Cindys sämsta hoppning någonsin. Några tror säkert att jag var nervös men det skulle jag inte säga att jag var. Att få sitta på två hopphästar som Cindy och Liten är ju egentligen lite av en dröm för självförtroendet. Men däremot så har jag fått sån enorm galopp i min lilla häst att tre distanser blev åt helvete för trånga! Det är ju allt annat än Cindys fel! Utan det var mitt fel rakt igenom för Cindy hoppade jätte fint!

Jag drog dessutom med mig en bom på ett enkelhinder och det är det som stör mig mat av allt, enkelhinder ska man inte riva!

Så vi du fick tyvärr då hela 4 ner, 16 fel. En katastrof skulle man milt kunna uttrycka det som. Och allt berodde på att jag red i den största galopp ni kan tänka er … även här känner jag att det ska bli skönt med vinterträning och öva upp min känsla lite för det är ju uppenbart en bristvara … men som sagt hoppningen hon bjöd på var S Å fin, det är bara ett uns svårt när hon på ryggen placerar bommarna i pannan på det stackars djuret …

Liten hämtade upp sin cirkusuppvisning och levererade ännu en felfri banhoppning. Hon har därmed varit 100% felfri denna säsong i hoppningen så det känns ju otroligt bra! Även om jag i förlängningen vill rida i ett jämna tempo med lite mer flyt så gör hon det ju lekande lätt. Vår vinterträning blir att vara jämna mellan hand och skänkel i ett jämnt tempo för en ännu bättre kvalité i hoppningen.

Sist ut för denna säsong för söndagens terräng där Liten var först ut och som hon gjorde det!!

Jag måste nog ändå säga att hon bjöd på sin livs terrängrunda. Jag kunde rida precis enligt plan hela vägen runt och det kändes verkligen lekande lätt och hon kändes så otroligt ridbar! Hon gick plättlätt i mål inom tiden och säsongsavslutade därmed genom att gå i mål på sina om än jävligt låga 40,4 dressyrstraff, ta ännu ett M45 kval och därmed nu kvalad och det känns dessutom som om hon är rätt redo för 2*-klass igen.

Det här är ju en säsong jag bara kunnat drömma om på henne, för 11 månader sedan stod hon på 3 ben full med smärtlindring och framtiden var otroligt oviss. Nu avslutar hon med en internationell tävling, varit 100% felfri i banhoppningen, ett stopp i terrängen, två placeringar på fyra starter och känns som en miljon! Tusen tack alla i vårt team som verkligen har gjort detta tillsammans utan alla er hade det här aldrig gått!

Foto: Kim C Lundin
Foto: Kim C Lundin

Sist ut för den här säsongen var Cindy som nu skulle starta i mitt drömmål den här säsongen. Nämligen en internationell 2*-klass. Och hon gör mig som alltid aldrig besviken. Hon var ett uns tryckigare denna runda än de tidigare rundorna i år. Men jag tror lite beror på att jag även åkte av Cindy rätt rejält måndagen innan vi styrde ner till Skåne så uppladdningen inför denna start blev lite försiktig och självklart ska man rida Cindy försiktigt men man ska inte vara rädd eller vad jag ska säga. Och nej jag är inte rädd när jag rider henne, absolut inte. Men ni vet när man blir försiktig i det avseendet att man inte vill ramla av så kan det i sin tur skapa lite av en spänning som gör att man ramlar av i stället för att rida lite mer förutsättningslöst. Och Cindy är ju extremt könslig så jag tror bara att jag satt lite ovanpå henne istället för med henne denna runda eller vad jag ska säga som gjorde att hon då hoppade lite spänt.

Men som alltid så känns det sådär extremt lätt på något sätt när man rider henne och det känns som om det finns hur mycket kapacitet som helst att hämta i henne.

Hon gjorde en så bra runda, tyvärr lite snöpligt på slutet så blev hon lite spänd på en stock precis innan andra vattnet och kröp då lite bakom min skänkel så då fick vi ett stopp ut i det vattnet men vi gjorde bara om och gjorde rätt och sen lekte hon i mål utan konstigheter. Och lekte gjorde hon verkligen på banans alla kombinationer och förutom de tre första lite tryckiga sprången och språnget på stocken så kändes hon som en miljon runt banan och som att vi verkligen är här för att stanna, utvecklas och slåss om placeringar i förlängningen. Av banans 21 hinder och 28 språng så är det ju absolut okej att vara lite spänd på 4 språng.

Foto: Kim C Lundin
Foto: Kim C Lundin
Foto: Kim C Lundin

Extremt nöjd över Cindys säsong! Hon har kommit hem med 4 priser av 5 möjliga, gått 4 M45 tävlingar av 5 möjliga och har ett stopp i terrängen som notering. Den här säsongen har verkligen varit allt jag kunnat drömma om och jag känner mig otroligt lyckligt lottad över min extremt fina häst!

Nu är hon kollad hemma av Axel och fått grön stämpel i rumpan vilket känns otroligt bra efter hennes svåraste säsong någonsin men självklart får hon ändå en tre veckor vintervila här innan vi drar igång med vinterträning även för henne. och tre veckor går ju dessutom fort så om bara dryga veckan är vi igång i träning igen.

Ännu en gång verkligen tusen tack alla runt mig som gör detta möjligt! Tack mina tränare som hjälpt mig att utvecklas enormt i år. Tack Sjöbacka för att ni alltid tar hand om hästarna på absolut bästa sätt och ser till att dom lever sina dagar som dom förtjänar! Tack Kalle som sko med räcerskor så vi har varit sjukt snabba hela säsongen. Och för er som undrar ironiskt nog gick min klocka sönder lagom till Gärds och jag red med Stinas klocka där och då gick det ju bra att rida på tiden 😉 så om min klocka inte går att återuppliva så lovar jag att det blir en ny klocka till nästa säsong 😉

Och sen självklart ett enormt tack till mamma, Cissi och Robban som åker land och rike runt med mig och hästarna och ser till att både dom och jag alltid kan prestera vårt yttersta.

Utan alla er hade det aldrig funnits ett oss! Så nu ska alla ni få vila lite från tävling och cirkusliv så att jag hoppas att ni står ut med oss även nästa säsong! ❤️

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Tre gånger M45

Tänk att den här lilla fästingen har gjort tre starter i år och gått tre M45 kval och tagit tre placeringar. Vilken enorm utveckling hon har gjort. Är så himla lycklig för den här extremt häftiga hästen 🖤

Tänkte att jag skulle bjuda er på hennes rundor från helgen så här kommer dom.

Dressyren landade som sagt på 70,435% och domare var Ewa C Svensson

Hoppningen blev tyvärr en pinne ner men hon bjöd verkligen på fin hoppning och jag är väldigt nöjd med henne.

Och i terrängen är hon ju bara för häftig! Lite stark efter graven som ni ser men oj vad fin hon är och vilken känsla av lätthet hon ger. Hon är verkligen så ball!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar