Det är inte så svårt att göra det svåra svårt. Det är däremot svårare att göra det enkla enkelt. Igår blev det lite markbommar för både Liten och Gullis. Gullis jobbade mer längs hela fyrkanten i ett litet mönster med tre bommar på ena kortsidan som jag red 6 språng fram till två galoppbommar där jag red 8 språng mellan på ena långsidan och på andra långsidan gjorde jag två 10 m volter där jag ökade ur volterna. Just den övningen med volterna tycker jag är grymt bra och hästarna blir väldigt mjuka och flexibla av den.

Liten fick jobba däremot jobba mer med de tre bommarna på kortsidan och gå på en lite mindre bana men större än en volt. Hon kan lätt bli lite het och spänd när det kommer till markbommar så då tycker jag att det är rätt skönt att ha dom på lite böjt spår så man får lite hjälp med lösgjordheten i och med att hästen är lite böjd.

Till en början låg jag lite o back läge och hon fick sträcka sig lite mycket ut över bommarna och då blir det lite som ett moment 22. I och med att hon måste ta i och växla ut för att nå så blir hon het, och då bromsar jag. Istället för att jag ligger i en lite större, läs normal, galopp hela vägen och bara låta bommarna komma i rytmen.

Tycker att det blir bättre och bättre utefter att hon får ur lite kolsyra och jag vågar lite på att hon inte försvinner ifrån mig.

Tycker att hon avslutade jätte bra och kändes väldigt fin så det var roligt, roligt att mamma var med också så det kunde bli en liten kort film och några bilder. Alltid med inspirerande att blogga när man har lite material att visa er än att bara förklara i en text.

Eller jag tycker iallafall att det är en mer givande blogg men vad vet jag? Jag läser ju faktiskt inte så många bloggar måste jag erkänna… Men däremot tycker jag att det är rätt kul att blogga. Framförallt för mig själv så jag kan gå tillbaka och se på så väl hästarnas som min egen utveckling och vara ödmjuk inför den.

Man ändras så mycket under åren tycker jag, sånt man var nöjd med förr känner man idag att nja…. Så fantastiskt var det nog ändå inte. Tar absolut inte bort det jag glädjes åt då men konstaterat bara att jag vill bli bättre än det där. Och uppenbarligen har jag blivit lite bättre än det där också. Sen får man ju inte bli som jag och låsa in sig i all oändlighet och trimma och sen komma ut någon gång då och då för att inse att det kanske inte kändes perfekt på tävling och då fortsätta i sin ensamhet.

Man får inte glömma bort att även tävling är en färskvara och det är två olika saker att vara en duktig träningsryttare som att vara en duktig tävlingsryttare. I den bästa av världar går dom ju hand i hand men då måste man kanske stå ut att man har lite nerv dom första starterna och bara vänta ut det lite för att nå symbios.

Planen är att hästarna ska göra en tävling till i år som sagt och då ska jag bara försöka att galoppera runt i en stor galopp på rätt antal galoppsprång för att jobba vidare på den linjen i vinter sen. Jämntjockt är också ganska bra ibland iallafall om det annars motsvaras av en fis.